325 varit fallet. Liksom när det gäller den viktiga skillnaden ifråga om klassificeringen av dråp i kyrka som ett edsöresbrott måste slutsatsen bli att B 54 inte återger någon Dalalag. Vart hör B 54f Det finns tre stift med två lagmansdömen men med endast en bevarad lag, nämligen Strängnäs, Linköpings och Skara stift. Varken i Södermannalagen eller i Östgötalagen finns regler om frändskapsbrott och dråp inom familjen som stämmer med motsvarande i B 54. Återstår västgötalagarna. Här uppstår emellertid stora svårigheter vid jämförelsen på grund av det oklara forskningsläget när det gäller dessa lagar. Det finns ingen acceptabel datering av och ingen fullgod förklaring till hur de olika partierna förhåller sig till varandra. Den egentliga edsöresrätten kommer först i tilläggen och överensstämmer där med landslagens. Den följande jämförelsen kommer därför att inskränka sig till dråp i kyrka och i övrigt gälla sedlighetsbrotten. Avsikten är att klargöra om B 54 stämmer bättre överens med västgötarätten än med andra lagar i dessa partier. Västgötarätten/ B 54 Motsvarande regler i västgötalagarna är följande. Samlag mellan föräldrar och barn och mellan syskon inbördes liksom dråp mellan dessa släktingar kallas i VgL l firnaervaerk, styggelseverk. Sådana brott ska skriftas bort till Romoch biskopen ska ha 3 marker. VgL II har samma regler och tillägger angående dråpsmålet att ”det är konungens, biskopens och alla västgötars avtal att alla sådana mål ska man skriva till Rom”.^° Ovannämnda regler står i lagarnas giftermålsbalkar och den yngre lagens kyrkobalk. Den sistnämnda lagen har emellertid också ett avsnitt om urbotamål, vars andra och tredje parti behandlar nidingsverk och styggelseverk. Dråp mellan släktingar är här fört till nidingsverken. I motsats till övriga nidingsverk kan emellertid sådant dråp inte bötas inom landet. Brottslingen måste alltså söka avlösning i Rom. Generellt sägs slutligen att nidingsbrott bötas med sex gånger 9 marker. Om samlag mellan släktingar sägs att dessa är styggelseverk och bannsmål och ska skriftas till Romoch ”det ska bötas tre gånger 9 marker för alla styggelseverk”.'’ I detta avsnitt av VgL II har alltså påföljden för de aktuella brotten kraftigt skärpts jämfört med andra regler i samma lag och i VgL I. Nu ska utöver biskopsbot och kyrkobot betalas de angivna penningböterna. Omfördelningen sägs inget i lagens huvudparti. I tilläggen anges att boten för nidingsverk delas
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=