293 howaeth lot vtaen iorth oc half hin sumgarthen atte aer gaerningen war igiorth. Aen vm nokaer man wites at han war maeth i thaen gaerning oc dyl han tha waere sic maeth haeraezs naefnd oc maeth the sammae logh aer för waro maelt. Thaettae sculu maen witae at kummae maen satte samaen i kirkiae oc warthaer thaer skiaelnaeth themi maellen vtan for rath sua at man warthaer draepen aellaer hamblaeth aellaer hoggen höte for drap oc for sar sum logh aerae oc thaer til firitiughu marc konunge oc firitiughu marc hinumaer scathaen fik aellaer bans aruum vmha aer doth. Aen warthaer thaet giort maeth rathet rath tha aer thaet vrbote mal. “ D48.19.11.2. Ovan 95, 200. Brunner II 841 ff. His II 333 ff. JL II 29. Vorsate definieras i Hamburger Recht från 1270 på följande sätt: wat ein vorsate si: so wor en man mit beradenem mode unde mit heladenen vrunden an des anderen weregeit unde ene sleit. Hemfriden anses inte vara bruten, om inte denna överlagda handling föreligger. Ofener Stadtbuch sammanställer vorsacz med gammal fiendskap till skillnad från en hastigt utbrytande strid. I westfaliska lagar krävs att ”vorsate” ska komma till uttryck på ett bestämt sätt för att anses bevisad. Enligt Liibecks rätt gäller ”vorsate” för bevisad om parterna tidigare varit i strid med varandra eller om vapen medtagits. I Riigischer Landbrauch tillkommer ett moment av hemlighet i förberedelserna och ”vorsate” får en bibetydelse som i det svenska ”försåt”. Mot slutet av 1200-talet får ordet en allmän betydelse av ond avsikt. UL Kg 5:pr. SdmL Kg 5:pr. ögLE 1 :pr, 3. UL Kk22:l. ULM12:2. 29:pr. ULM12:3. ÖgL E 3:2. MELE7. DS 3864. MEL tillämpar den ej, D I 20, ej heller MESt, DI 2:1. Se ovan 104 f. MESt E 11. ÖgL E 1:8. ÖgL E 12. MEL E 30. SdmL Kg 5:pr. ÖgL E 1:2. MEL E 5. Se ovan 196 f. Se ovan 226. MEL Kg 5:7. 48
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=