279 Noter till kapitel IX ' Tabell I s. 302 visar den särskilda anknytningen VgL-Pentateuken. Tabell II visar den genomgående överensstämmelsen i byalagsavsnittet mellan flera lagar. Västgötalagens rättlösabalk är här återgiven utan de inledande bestämmelserna om val av kung, biskop och lagman. Det är uppenbart att dessa felaktigt förts hit. ^ ASun 55, 56 och ovan 101. ^ Mose II 22:29-30. Lex Vis. VIII 16. * Schwind 344. ^ jfr VgL I FB 10. R 12 och 13 finns på samma plats i fragmentet, Holmbäck-Wessén V 116. ^ VgL I R 9:pr. SkL 222. Det är alltså fråga eden, ovan 259 n. 39. ^ Schwind 344 f. Mommsen 809 ff. « SkL 158. ’ Ro 301-02, 333-34, 338, 340, 344^6. Ro 355. " Lex Bai. 22:1. '2 His II, 224 ff. Asun 102-125. '■* Asun 114. Lombarda I, XXIII. Lombardakommentaren I, XXIII. ASun 107, 110. SkL 165. För begreppet iniuria i allmänhet, se ovan 273 n. 1. En person kunde också skadas genomatt honomtillhörig egendom skadades. Sådana handlingar inordnas under beteckningen damnum iniuria. Det är den betydelsen samt iniuria avseende rättskränkning som varit förebilden för termen rättlösa. I västgötalagarna finns fem fall av explicit rättlösa. Ett av demkallas omväxlande ”rättlösa” och ”förnäme” och gäller olovligt lån av häst. Omvi bortser från detta återstår följande fyra fall: a) omnågon hugger virke i annans skog och den påträffade vägrar att ”fara till stubbe”, dvs visa huggstället om någon bränner annans hö på ängen, kvarn, fiskegård, bro eller hugget virke c) omnågon åker över annans teg sedan det växt upp d) om en herde driver in sina djur i annans gärde. Av övriga svenska lagar har Östgötalagen termen men endast i index i samband med en sårsak som stäms inför tinget. Skånelagen har två fall, bägge gäller tvist om egendom. I ena fallet vägrar arvingar att återföra tidigare erhållet gods för omskifte, i det andra vägrar en bybo att repmäta trots stämning inför tre ting. Rättlösatermen förekommer även i övriga danska lagar. I Valdemars själländska lag kallas det ”full rättlösa” omnågon avverkar i annans skog trots ägaförbud.(VSjL III 23) I Eriks själländska lag döms en svarande för visad rättlösa om han vägrar att antingen ge böter eller ed. (ESjL III 51) I Jutalagen förlorar ombudsmannen sitt ämbete om han gör bonden raet löös genom att den tidigare nämnda ”hedniska” om b) rens
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=