264 ten har däremot ett tillägg att köparen har bevisrätten. Samma bestämmelse har de flesta handskrifter av Skånelagen. Add C5 har istället bevis genomnämnd. ASun säger däremot uttryckligen att köpet inte ska gå tillbaka, även omjorden inte var rätt hembjuden. Han redogör samtidigt för den motsatta åsikten. d) Delning mellan tvistande släktingar. SkL 25—27. ASun 13. Gemensamär regeln att den har bevisrätten somvill bevisa att jorden är allas, dvs köpejord, och inte den somvill värja jorden somarvejord. För tvist mellan halvsyskon har Skånelagen emellertid enbart släktnämnd, vilket är fördelaktigare för släkten, medan ASun har bevisrätt enligt ovan samt nämnd somalternativ. ASun tar alltså explicit ställning för köparens rätt, även när det är frågan om släktjord. Att fattiga minderårigas jord försäljs motiveras med att nöden har ingen lag, ASun 18. Denna sats används däremot inte när det gäller stöld. ASun har samma hårda regler som SkL och understryker särskilt att kyrkotjuven är fönjänt av ett särdeles grymt dödsstraff, ASun 95, SkL 145. Här skyddas således ägarens rätt till övermått. Någon nödrätt åberopas inte. ^ ASun 99 har utförliga regler för järnbörd. Om fusk vid detta bevisförfarande, se ovan,54. Skov a.a. ovan n.3, 176 ff. har en översikt av definitioner, motiveringar och rättshistoriskaupplysningar hos ASun. * luul a.a. ovan n.3, 12 ser i detta bevisen för att ASun var avsedd somlärobok. Se ovan 104. Kroman-Iuul I, XI f. III ' Handskriften är rikt ornamenterad. I slutet av ett par balkar har i ornamenten skrivits in ett AMEN. Skrivaren har alltså i dessa fall gett ornamenten ett budskap. I det aktuella fallet är det emellertid inte möjligt att se bokstäverna MCCC. ^ KLNMUpplandslagen sp.331. Den år 1607 tryckta utgåvan av Upplandslagen har enligt Schlyter som huvudförlaga haft en sedermera förlorad handskrift. På grund härav behandlar han den tryckta utgåvan som en handskrift och benämner den E.( Schlyter III, LX ff). Utgivaren har sannolikt varit riksantikvarien Johannes Bureus. CodE skiljer sig i flera avseenden från andra handskrifter. En del av dessa skillnader beror enligt Schlyter på att utgivaren använt flera olika handskrifter som för-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=