262 Noter till Kap. IV I ' Fr. Kenyon, Our Bible and the ancient manuscripts. Revised by A.W.Adams. 1958. 250 ff. ^ Kunkel 153 ff. ^ Going 129 ff, 155 ff. Conrat 31 ff, 62 ff, 393 ff. ■* Kunkel, 141 ff. ^ Kunkel 34 ff. Förf. gör själv inga explicita jämförelser med mosaisk rätt när det gäller den äldsta rätten, de tolv tavlornas lag. Denna är inte bevarad i original. Omtraditionen, se a.a. 34. ^ HRGart. under namnen på de olika Leges. Brunner 1:2. III (376 ff). Kroeschell 98. ^ HRG Lex Visigothorum. * Art. Lombarda. Ur Novissimo Digesto Italiano, diretto da A. Azara e E. Eula. IX Torino 1963. s. 1069-1070. HRGLangobardisches Recht. Going 165 f., 209 f. Gonrat 393 ff. ^ Summan, inledningen. Lombardakommentaren, inledningen. ” HRGLanfrancus. Gonrat 17 f, 52 (med Nachträge und Berichtigungen), 63. Romualdo Trifone. Del Valöre e dell’autenticita della Lombarda alla fine del medio-evo. s.l89. Kunkel 34-127. Going 138. II ' B 76, KB Stockholm. Schlyter IX, 1 f. 2 Schlyter IX, GLXVIII. ^ Sigvard Skov, Scandia XIII 1940, 171 f. Stig luul. Svensk Juristtidning 1948, 6 ff. Skov, a.a. ovan n.3, 173 ff har gett en framställning av de äldre teorierna. Schlyter har jämfört de bägge texterna och kommit till resultatet att skillnaderna är så stora att författarna arbetat oberoende av varandra med en gemensam källa. Anders Sunesen skulle alltså inte ha känt till den nästan samtida Skånelagen. ASun måste vara senare eftersom den har kungagivna lagar och urbotamål som saknas i Skånelagen eller endast förekommer somtillägg.(Schlyter IX, GII ff). Holmbäck-Wessén opponerar mot tanken att Anders Sunesen inte skulle ha känt till Skånelagen och anser att ASun bygger på denna. Holmbäck-Wessén IV, XIX ff. Stig luul, a.a. ovan n.3, 12, instämmer. luul ger en översikt av ASuns överensstämmelser med romersk och kanonisk rätt, a.a. 14 ff, men han anser inte att Anders Sunesen därmed velat reformera Skånelagen. Enligt hans mening refererar ASun lojalt Skånelagens text, a.a 16, ett omdöme somgår igen i KLNMSkånelagen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=