258 Aufl. 1884. Företalet till första upplagan. Enl. den svenska översättningen ”Familjens, privategendomens och statens ursprung” 1969, av B. Wagner. L.H.Morgan, Ancient Society, or Researches in the Lines of Fluman Progress from Savagery, Through Barbarism, to Civlization. 1877. Eduard Cans, Das Erbrecht des Mittelalters I-IV. 1823-35. Julius Ficker, Untersuchungen zur Erbenfolge der ostgermanischen Rechte. VI, Innsbruck 1954, (1891-1904) 137-38. Åke Holmbäck, Ätten och arvet. 1919. 133 n.l. Holmbäck har skapat en ”ursprunglig arvskrets” av män genomatt helt enkelt ta bort de släktingar sominte passar in, dvs arvsberättigade kvinnor. Sjöholm, Scandia 1968. I art. Ehe HRG, med utförlig litteraturlista, diskuteras olika utvecklingsteorier utan kritik mot utvecklingstänkandet som sådant. För svensk rätt se Lizzie Carlsson, Jag giver dig min dotter. I-IL 1965—72. Mellan Lizzie Carlsson och Ragnar Hemmer stod i både svenska och tyskatidskrifter en het strid, bl.a. om ”bilägret” var en förkristen akt eller ej. Se häromi Sjöholm 1976, 53 ff. Carlssons arbeten anbefalles fortfarande som fördjupningsläsning, Lindkvist— Ågren 139. Christer Winberg, Crenverket. 1985. 17 f, 147 ff. Kroeschell 53 ff. För nordisk publik finns en lätttillgänglig biografi i ämnet hos Ole Fenger, Fejde og Mandebod, 1971, 117 f. Fenger själv utgår emellertid från den gamla källteorin. Kroeschell refererar å ena sidan med instämmande de nyare forskningsresultaten, sompåvisar ett mycket betydande romerskrättsligt inflytande på Leges, och han framställer själv tvivel på att dessa lagar kan förmedla några germanska drag. (53 ff). Åandra sidan talar han om”urtumlich-primitive Bestimmungen” och ”besonders plastische germanische Rechtseinrichtungen” i de äldre lagarna, dock utan att ge några exempel härpå. (32) Den gamla källteorin röjer sig också i hans behandling av de enskilda ”rättsinstituten”. Kroeschell biträder den traditionella uppfattningen att den egentliga straffrätten inte hörde till det forngermanska ättsamhället, bortsett från brott av typ förräderi eller feghet i krig. Ätterna avgjorde sina mellanhavanden med skiljedom och försoningspengar, när de inte längre önskade kriga med varandra. Fastställandet av böterna skedde på tinget under medverkan av tingsförsamlingen. Denna utgjorde en hednisk offerförsamling och stod under gudarnas beskydd. Detta möjliggjorde att fientliga ätter kunde mötas och försonas.(43 ff). En sådan tolkning av lagtexterna förutsätter teorin att dessas innehåll utgörs av sedan forngermansk tid traderat gods. Den av Kroeschell varmt anbefallda, (28), Eberhard Schmidts ”Einfiihrung in die Ceschichte der deutschen Strafrechtspflege” bygger också helt på dualismen mellan ”germanskt rättstänkande” och den av kyrka och kung influerade rätten. Samma gäller F. Beyerles ”Das Entwicklungsproblemimgermanischen Rechtsgang”, somav Kroeschell karakteriseras som ”das bis heute grundlegende Buch”, när det gäller den äldsta straffoch processrätten, (45). H.Conrads ”Deutsche Rechtsgeschichte” betecknas som den modernaste handboken (23). Conrad går grundligt tillväga och börjar germanernas historia år 2000 f.Kr, varpå följer en rundmålning av den germanska samhällsutvecklingen ända från det indoeuropeiska urfolkets tid enligt det senare 1800-talets mönster. Som källor till denna ståtliga historia anförs utomen synnerligen omfattande litteratur bland annat antika historieskrivare samt lagtexter. Källvärderingen av Tacitus’ Cermania är snabbt överstökad: den är visserligen en tendensskrift men den innehåller också sanna uppgifter. Av medeltidslagarna behandlas främst de nordiska. De betraktas enligt gängse föreställning som mera ursprungliga än de kontinentala. Visserligen har också de
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=