257 kräftat denna iakttagelse, Der Stabreim in altnordischen Rechtstexten, 1977. Dessa resultat är tidigare anförda av mig, Sjöholm1978, 240. " KunkellH. Klaus von See, Deutsche Germanenideologie von Humanismus bis zu Gegenwart. Frankfurt 1970. 17, 9ff. Oeuvres completes, 359 f. Eberhard Weis, Geschichtsschreibung und Staatsauffassung in der französischen Encyklopädie. Wiesbaden 1956. 26 ff. Esprit 28:36. Esprit 28:1. 28:41—42. Sjöholm 1972, 14—16. Justus Möser, Osnabriickische Geschichte I-II. Berlin und Stettin 1780. I llff, 32 ff. Sjöholm 1972, 21 ff. Denna version finns i våra nu använda läroböcker. Carlsson-Rosén 94. LindkvistÅgren 141. Se nedan 93. Hegel, Sämtliche Werke IX830. ’’ Hegel, Grundlinien 169-171. Sämtliche Werke VIII :2, 114. 1X670. Hegel, Sämtliche Werke VIII. IX. XIII 138 ff. 178 ff. Hegel, Grundlinien 203. Hegel, Sämtliche Werke IX720—48, 782-89. Ett representativt exempel på Hegelhögern är Arne Odd Johnsen, Era aettesamfunn til statssamfunn. 1948. Hegel, Sämtliche Werke IX839. Lindkvist-Ågren 5-8, 13-17, 63. Så tror förf. att i ”princip opartiska domstolar” växte fram under äldre medeltid. Mina invändningar mot Lindkvist-Ågren gäller inte författarnas allmänna förklaringsmodell för förändringarna i samhället. Tvärtom, en modererad formav historiernaterialismen får väl anses vara rätt allmänt accepterad i svensk historieforskning idag. I denna variant ingår då inte tron på lagbundenheten i och ett bestämt slutmål för samhällsutvecklingen och inte heller tolkningen av det förflutna som en metod främst för politisk handling. Den avgörande svagheten ligger istället i att författarna utgår från den traditionella källteorin. Detta sker utan någon diskussion. Ur historiografisk synpunkt noterar jag att författarnas variant av ättsamhället lider av inre motsägelser. Det gäller exempelvis trälarnas roll. Åena sidan sidan står de utanför samhället, eftersom detta är ett ättesamhälle och trälarna inte tillhör någon ätt. Å andra sidan utför de det tyngsta produktiva arbetet och somproduktionsfaktor hör de definitionsmässigt till samhället enligt den historiematerialistiska utgångspunkten. Att en frigiven trål måste adopteras är inte något belägg för ”ättsamhället” utan har med det straffrättsliga ansvaret att göra. Se ovan 199 med n. 1. Konrad Maurer, Das Beweisverfahren nach deutschen Rechten. In: Kritische Ueberschau der deutschen Gesetzgebung und Rechtswissenschaft, hgg von Arndt, Bluntschli und Pözl, Bd V. Miinchen 1857. 391. Sjöholm1972, 84 f, 1 f. Brunner II 256 ff. Conrad, 147. Kroeschell 43 ff. Holmbäck-Wessén XVI. CarlssonRosén 1983, 97. KLNMVärjemål, sp. 322. Inger, 53 ff. Sjöholm 1968, 193 f. 1972, 75. Walter Wilhelm, Zur juristischen Methodenlehre im 19. Jahrhundert. Frankfurt a.M. 1958, 83. KLNMRettergang spalt 127, 133. ’’ Friedrich Engels, Der Ursprung der Familie, des Privateigentums und des Staats. I 17
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=