251 Men så lätt ändrar man inte en ideologi med djupa rötter. Här är det inte somtidigare fråga omatt endast utmönstratämligen begränsade myter omforntida händelser utan omatt omvärdera skeendet i stort. Vår uppfattning omstatsbildningsprocessen och kyrkans roll för människornas socialisation måste i grunden ändras. Det går ut över gamla värderingar av stat och religion, som många gånger inte är synliga längre men somspelar sin stora roll i vårt historiska medvetande. Detta är väl ytterst förklaringen till att den gamla metodologin på ett så märkligt sätt konserverats och friskt lever vidare trots sin aktningsvärda ålder av mer än 200 år. I svensk historisk forskning råder idag teoretisk omedvetenhet när det gäller användandet av medeltidslagarna somkällor. Men det är ett elementärt källkritiskt krav att forskaren gör klart för sig vilken källteori han ansluter sig till, och han måste också ange grunden för detta val. Den som anser att den muntliga traditionsteorin är sannolikare än receptionsteorin måste alltså ge skäl för detta. Och här räcker det inte med allmänna hänvisningar till att muntlig tradition i sig är möjlig. Den ska göras mera sannolik än receptionsteorin utifrån just det innehåll det här är fråga omoch i den historiska situation det här gäller. Alltså för Sveriges del högmedeltid fram till 1200-talet, en tidpunkt då Västerlandet med romarriket redan hade en tusenårig skrifttradition bakom sig. Avskilda från denna kulturtradition skulle vi som ett skriftlöst folk muntligen ha förvaltat lagar, som när de slutligen nedtecknades, visade sig vara till förblandning lika minst 600 år äldre kontinentala. Det är just detta somska göras mera sannolikt än att svensk lag genom reception utgör en del av den europeiska rättstraditionen. All teoribildning måste vidare gälla källan i dess helhet. Den traditionella rättsinstitutsmetoden är förkastlig som forskningsmodell. Den förklaring jag framlägger i avhandlingen gäller hela den aktuella lagen. Den är resultatet av en lång tids prövning av olika hypoteser, somförkastats eller omarbetats tills dess att jag nått fram till den teori, som bäst identifierar lagen i dess helhet. Det är en möda somalla somvill använda lagarna somkällor måste underkasta sig. Medeltidslagarna har länge nog varit det mest misshandlade källmaterialet i historisk forskning. II Eftersomjag skapat mina egna teorier och modeller för denna avhandling finns det inte något adekvat jämförelsematerial som skulle kunna ge en verklig djuprelief åt den svenska rättsutvecklingen. Jag kan bara hoppas på att sådana forskningsresultat kommer att finnas i framtiden. För den interna nordiska jämförelsen gäller att götalagarna och landslagen visar större överensstämmelse med dansk och norsk rätt gentemot de centrala svealagarna. Dessas skydd för den enskildes frihet och egendom utgör en kort period i vår rättshistoria. Den
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=