244 landslagen. Den har vidare en biskopsnämnd somtill sin funktion mera överensstämmer med den yngre än med den äldre landslagen. Ingenting hindrar således att Östgötalagen i sitt nuvarande skick är tillkommen något senare än 1330. Lagen har nyredigerats av en framstående jurist. Innehållet tyder på ett samarbete mellan höga kyrkliga och världsliga myndigheter. Eftersom det här liksom ifråga om andra svenska medeltidslagar saknas moderna och pålitliga undersökningar av handskriftsmaterialet, skriften, illustrationerna och språket, undersökningar sominte är kopplade till förutfattade meningar ominnehållets ålder, måste dateringen bli ungefärlig. Omen teknisk datering skulle visa att handskriften tillkommit vid en tidpunkt somligger närmare den yngre än den äldre landslagen, vore det naturligt att i första hand söka ursprungsorten för denna prakthandskrift i Vadstena kloster. Under alla förhållanden har den enligt min teori liksomSödermannalagens B-handskrift varit avsedd somoriginal för sitt stift vid sidan av landslagen. Maktstrukturen 1 Det följande gäller Upplandslagen före tilläggen om biskopens domsrätt i kyrkobalken och Södermannalagen före den yngre valstadgans tillkomst. Valstadgan ger lagmännen med Upplands lagman i spetsen makten över kungavalet och på den följande eriksgatan måste kungen först få lejd av landets herre, dvs lagmannen. Valhandlingen med dess investitur samt kungens färd till landen och furstarnas lejdrätt visar direkta paralleller med kontinenten. De centrala svealagarna konstituerar sig vid sin tillkomst som Landrechte i den kontinentala meningen, systemsomavgränsar sig mot kungamakten. I motsats till den norska rätten är det de världsliga stormännen somavgör valet och spelar huvudrollen vid investituren. Valstadgan i Upplandslagen visar hur stormännen ville att valet skulle gå till. Mora sten eller Mora äng omnämns inte alls i sammanhanget. Jag har visat att detta är en propagandamyt som sedan blir till en politisk realitet under 1300talet och senare tid. Vid valet beedigas edsöreslagarna. Edsöresbrotten utgör urbotamålen i svearätten vartill kommer majestätsbrottet. I svensk rätt har urbotamålens antal inskränkts genom att föregående fiendskap har uppställts som rekvisit för edsöresbrotten. Detta villkor saknas i Alsnö stadga och måste ha tillkommit vid en senare överenskommelse, i likhet med vad somskett i dansk rätt. Maktstrukturen kan avläsas i antalet urbotamål, som ger kungen fördelen av fredköp, samt i fördelningen av böter och konfiskerat gods, vid dessa mål och vid bötesmålen. Svealagarna har mindre antal urbotamål än götalagarna och
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=