240 stadfästelsen inte är samordnade med varandra. De måste ha tillkommit vid skilda tidpunkter. Ett särskilt samband med skånerätten har visats genom att de centrala svealagarnas manhelgdsbalkar inleds med dråp, alt. sår som djur åstadkommer, samt andra vådahandlingar. Dessa balkar har fått sin säregna systematik genom att tidigare bestämmelser om ättböter vid fri mans dråp av fri man har tagits bort. Detta måste ha skett i samband med edsöreslagarnas införlivande med den övriga texten, eftersom edsöresrätten förbjuder hämnd på annan än gärningsmannen, vilket var både tillåtet och nödvändigt i samband med ättböternas indrivande. 4 Ett helt annat textsammanhang visar Östgötalagen. Här är det inte fråga om mindre omfattande tillägg utan om en mer genomgående kompilation av äldre och yngre bestämmelser. Kompilationskaraktären framgår omedelbart genom de många parallellställda och överlappande reglerna, exempelvis för giftermål, dråp, stöld och bevisning. I andra fall har resultatet blivit djupgående motsägelser framför allt i processbestämmelserna och synen på fejden. Lagen har dels regler omättböter och stadgandet att den dräptes fränder ska hämnas på dråparens släkt för att få ut dessa, dels edsöresrättens stadgande omförbud att hämnas på annan än gärningsmannen. Dessa bestämmelser går inte ihop. Det indicerar att edsöresrätten, som i Östgötalagen nära överensstämmer med landslagens version, först senare införlivats med lagtexten, varvid man låtit de gamla bestämmelserna omhämndrätt och ättböter stå kvar. Detta förklarar också varför Östgötalagen saknar konung Magnus’ gästningsstadga, som förekommer tillsammans med edsöresrätten i Alsnö stadga. Samma förhållande råder i västgötarätten. Den äldre lagen har bestämmelser om ättböter och hämndrätt men har inte införlivat edsöresrätten i lagtexten och inte heller gästningsstadgan. Däremot finns tillfogad en omkring år 1325 gjord avskrift av Alsnö stadga med edsöresrätten. Först i tilläggen finns den sistnämnda i fullständig form, i stort sett överensstämmande med Östgötalagens och landslagens versioner. Först vid Östgötalagens slutredaktion skapas således i anslutning till landslagen en edsöresbalk, vars bestämmelser därmed kommer att motsäga hämndrätten. Stormännen i Östergötland har inte velat avstå från den. Gästningsstadgan är i landslagen i omarbetad formupptagen i konungabalken, och någon sådan behövdes inte för Östgötalagens del vid dess omarbetning. Den huvudsakliga anledningen till nyredaktionen var nämligen att dra upp rågången mellan kungens och biskopens rätt i Linköpingsstiftet, eftersom landslagen saknade kyrkobalk. Det framgår klart av de många bestämmelserna omkonungsnämndens och biskopsnämndens befogenheter.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=