239 nat komma överens omdessa regler, så passar den därmed endast till hsB. Den slutsats jag drar är att detta uttalande tillagts i avskriften av stadfästelsebrevet jämte ändringen av kungens titel, och stadfästelsen har i detta skick fogats till hsB samtidigt somde nämnda bladen borttogs. Stadfästelsen är med andra ord manipulerad att passa just hsB i dess stympade form. Det betyder att hsB inte är officiellt stadfäst. Eftersom vi av alla övriga handskrifter kan se att Södermannalagens regler för själagåva och testamente är de för kyrkan ofördelaktigaste i svensk rätt undantagandes Tiohärads kyrkorätt, och eftersom hsB dessutom- har flera för kyrkan fördelaktiga tillägg jämfört med hsA, har jag dragit slutsatsen att denna manipulerade handskrift tillkommit på kyrkligt initiativ. Handskriften har tidigare av paleografiska skäl daterats till omkring mitten av 1300-talet eller senare och detta stämmer väl med min teori omhur den ”stadfästs”. Det har skett vid en tidpunkt då landslagen skulle börja gälla, en landslag som saknade kyrkobalk. Det var därför nödvändigt för kyrkan att i görligaste mån se omsitt hus. HsB av Södermannalagen är en påkostad handskrift, en av våra vackraste. Den har varit avsedd att gälla som original för Strängnässtiftet jämsides med landslagen. 3 De centrala svealagarna visar också andra spår av förändringar i sin texthistoria. Södermannalagen har en mer avancerad systematik än Upplandslagen i det att den skiljer mellan stöld och personskador. Detta överensstämmer med indelningen i romersk rätt och den tillämpas också i landslagen. Tjuvnadsbalken behandlar därtill endast de principiella frågorna medan de konkreta fallen är förda till den till saksammanhanget närstående byggningabalken. Dessa förändringar bör ha skett i samband med nyredaktionen 1327. Den äldre valstadgan liksom övriga med Upplandslagen överensstämmande partier visar, att Södermannalagen funnits i en äldre version, som bortsett från systematiken inte alltför mycket avvikit från den nu bevarade och som sannolikt måste ha tillkommit i samband med Upplandslagens redaktion. Vad som nedan sägs om Upplandslagen bör därför också gälla Södermannalagen i dess äldre version. Upplandslagen har stöld tillsammans med personskador i manhelgdsbalken liksomVästmannalagen. Den inre ordningen i denna balk har sominledningsvis nämndes visat sig överensstämma med motsvarande parti i Ostgötalagen och skånerätten samt med Lombardan och Dekalogen. Upplandslagen har dubbla index och därav kan visas hur rubriken Manhelgdsbalken åsatts detta parti, vilket bör ha skett vid redaktionen 1296. Av de dubbla indexen och av uppgifter i stadfästelsen framgår, att kyrkobalken tidigare utgjort en separat kyrkolag liksom skånska kyrkorätten. Detta framgår också av att förordet och
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=