237 överensstämmelser, noterade redan av dåtidens lärde. Det är denna samlade tradition som utgör basen för straffrätten redan i de äldsta kontinentala lagarna. Innehållet i de svenska medeltidslagarna består av recipierat gods från denna samlade europeiska rättstradition och äldst har det förmedlats via ärkesätet i Lund. Redan i denna första fas har således jämte mosaisk rätt också romersk rätt recipierats via den vulgariserade varianten i de äldsta kontinentala lagarna och genom Lombardan. Ett kärnparti av regler rörande person- och sakskador, stöld, familjerätt och sedlighetsbrott utgör innehållet i de lagar somintroducerades med den katolska kyrkans och klosterväsendets etablering i Norden. Partiet är ordnat efter Dekalogen och denna systematik är av de undersökta lagarna särskilt tydlig i Lombardan, i skånerätten och i svenska provinslagar. Den lag som senare går under namnet Skånelagen har alltså varit gällande även för centrala svenska provinser. Danmarks ärkebiskop var under lång tid också Sveriges primas och Lund bör därför ha varit kanalen för denna reception till svensk botten. Detta utgör vad jag kallat receptionens första fas i Norden. Anders Sunesens verksamhet placerar jag i slutet av denna period. Med anledning av skånerättens betydelse för svensk rätt har jag jämfört de bägge versionerna med varandra. Mitt resultat är att Anders Sunesen gynnar kyrkan i sin version mer än vad Skånelagen gör och att hans arbete varit menat både somen lärobok och att fungera somgällande lag. Denna grundläggande fas i den nordiska och svenska lagstiftningen har aldrig tidigare påvisats av forskningen. Tvärtomhar man menat att Norden redan hade en uråldrig inhemsk rätt, när studenterna härifrån komi kontakt med den vetenskapliga bearbetningen av den romerska rätten och den därpå baserade kanoniska rätten i Bologna och vid de nya universiteten i Europa. Man menar alltså att det är först nu - i vad jag har kallat den andra receptionsfasen, vilken för svensk rätts del infaller tidigast under 1200-talet - somkyrkan och den romerska rätten får inflytande över våra lagar. Den fornärvda rätten skulle därvid ha omgestaltats och slutligen nedtecknats. Ovanstående innebär att jag formulerar en ny teori för de svenska medeltidslagarnas tillkomst: de är alltigenom resultatet av skriftlig reception, somomvandlats för aktuella syften. Lagarnas inre textförhållanden och dateringsfrågan Innan jag kan redovisa resultatet av maktstrukturanalysen är det nödvändigt att redogöra för det resultat jag kommit till när det gäller lagarnas inre textförhållanden och dateringen av Ostgötalagens och Södermannalagens huvudhandskrifter. Utgångspunkten har varit de motsägelser, som i större eller mindre grad finns i varje lag. Jag har endast tagit upp sådana somberör viktiga ekonomiska och politiska förhållanden. Därmed minimeras risken för att det endast
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=