223 vilket som tidigare betydde att svaranden hade utslagsrätt vid jäv. I den yngre landslagen är denna rätt emellertid maximerad till tre personer.^^ Nämndens befogenheter har också utökats jämfört med svearätten. Den dömer i vad landslagarna räknar som högmålsbrott, vidare mord och mordgäld, alla rån och alla dombrott utomsådana, somska avgöras av lagsagonämnden. Också denna nämnd avgör med enkel pluralitet.^^ Det är oklart hur denna nämnd förhåller sig till den i konungsbalken omtalade. Bägge leds av den som har kungens dom. Lagsagonämnden förutsätts operera på de ordinarie landstingen. Detta förfarande kallas i den yngre landslagen för räfst. Också konungsnämnden/häradsnämnden bör ha sammanträtt vid dessa tidpunkter, ombrott inträffat. Annars sammankallades ett ”rättarting” med sex veckors varsel. Det är möjligt att detta ting ursprungligen var avsett som ett forum för kungen personligen för att behandla de enskilda käromål, som kunde föras hit omde dessförinnan hade stämts i laga ordning. Men somlagen nu är skriven kan också detta ting ledas av kungens ombud, och nämnden är den ovan beskrivna häradsnämnden. Var denna domstol ska sammanträda sägs inte. Också den kan ha opererat vid landstinget, dvs i stiftsstaden, vilket indirekt framgår av den äldre landslagens högmålsbalk. Alternativet är någon kungsgård i det härad det gällde. De somhade kungens domvar således i princip desamma men nämnden kunde växla efter ärendets art. Dubbelheten i förfarandet beror alltså på att kungen hade avskilt vissa mål till konungabalken, vilka föll under allmänt åtal och kunde avgöras på misstanke, och för den skull hade han inrättat en särskild röjningsnämnd. Därmed hade kungen mycket friare händer när det gällde brotten i konungabalken än vad annars var fallet, även med en häradsnämnd som han tagit ledningen över. Samtidigt står det klart att vissa mål som rån hörde till bägge kategorierna. I praktiken måste därför förfarandena ha tenderat att sammanfalla. Räfst och rättarting blir samma sak. Att kungen inte personligen förutsattes delta i dessa förrättningar framgår också av att deras beslut kunde ändras av honom. Kununger aegher sannind leta. han ma ater bryta allae skruksoknaer ok vpsoknaer...^^ Kungen har sanningsmonopolet, så som också valstadgan föreskriver. Men också i den rollen kan han ha representerats av någon person i rådet. 2 Vid sidan av denna ordning ska lagmannen hålla ting åtminstone en gång om året i vart härad med 14 dagars varsel, oftare omhan vill. Kristoffers lag tillägger att samma gäller biskopstinget. Så snart lysning har skett ska den somvill
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=