209 från 1160-talet, som innehöll de rättigheter som biskop Öystein då sades ha uppnått av kung Magnus Erlingsson, men som sedan inte upprätthållits. Det ena var Magnus’ privilegiebrev med löftet att offra kronan i Nidaros domkyrka som tecken på kungens och rikets underkastelse under den helige Olav. Det andra var tronföljarlagen av år 1164, sombestämde att Norges kung skulle väljas och ärkebiskopen och biskoparna skulle ha den första och viktigaste rösten i valet. På detta svarade kungen att han och hans föregångare hade mottagit riket genom arv och att han tänkte låta det gå vidare fritt och obeskuret till sina arvingar och efterföljare." I den s.k. saettargjerden i Tunsberg år 1277 mellan Magnus Lagaböter och ärkebiskop Jon avstår ärkebiskopen från alla krav på valrätt och på länshöghet över kungen. Samtidigt lovar kungen att inte blanda sig i val av biskopar och abbotar. Kyrkan får också domsrätt ifråga omius patronatus}^ Att biskoparna ensamma ägde tillsätta präster stadgas redan i Gulatingslagen med hänvisning till överenskommelsen mellan Olav den helige och biskop Grimkell. Frostatingslagen har samma bestämmelse med hänvisning till gammal rätt.’^ Svensk rätt I Upplandslagens företal framställs kungen som Mose efterföljare och sänder liksom denne lagen till folket. Kungen har alltså liksomMoses sitt uppdrag direkt från Gud. Det andliga ombudet, biskopen, nämns däremot inte alls, vare sig här eller i stadfästelsen, i motsats till vad fallet är i norsk rätt. Ingenting nämns heller omförhållandet mellan världslig rätt och Guds lag, såsom sker i Jutalagens företal, där företräde ges åt Guds rätt. Den svenske kungen är med sitt uppdrag den högste lagstiftaren. Han och hans rådgivare förutsätts också kunna ändra den givna lagen, således också den däri ingående kyrkorätten. Dessa uttalanden stämmer väl överens med den ställning sombiskoparna har vid kungavalet. Omdetta stadgar Upplandslagen följande; Nv Jx)rfwae landkunung waelia. jja skulu fjryfolklandfyrstu kunung takae. fyaet aer tyundae land ok attundae land ok fiaeprundae land. vpplandae laghman a han wip upsalir fyrst til kununx dömae paer naest hwar laghmapaer aeptir aprum. supermannae, östgiötae, tyu haeraepae, waestgiötae, naerikiae ok waestmannae paer aghu han til krunu ok kununx dömis skiliae landum rapae ok riki styrae lagh at styrkiae ok frip haldae. pa aer han dömbdaer til upsaelae öpae. Därpå följer reglerna för eriksgatan som avslutas med orden: pa aer paen kunungaer til land ok rikis laghlikae komin.... Slutligen ska han affaerki biskupi ok lybiskupum til krunu wighiaes i upsalae 14
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=