207 valbestämmelser en nyhet. De är i själva verket en av huvudanledningarna till att Upplandslagen kodifieras år 1296. Med nyhet avser jag då det maktförhållande som valbestämmelserna uttrycker. Sverige torde ha varit samma blandning av arv- och valrike som grannländerna men det finns i det befintliga källmaterialet inget somhelst belägg för att man tidigare valt kung i enlighet med Upplandslagens föreskrifter, där lagmännen med Upplands lagman i spetsen har avgörandet. Tvärtom. Den regerande kungen lät redan under sin livstid designera sin äldste son som efterföljare. Och pålitliga uppgifter några år efter 1296 visar samma sak.'* Slutsatsen kan inte bli mer än en: i Upplandslagen har man sökt genomföra ett system som skulle öka stormännens inflytande vid tillsättningen av kung och denna avsikt har resulterat i de befintliga bestämmelserna. Den traditionella bilden av ett urgammalt kungaval vid Morasten visar sig vid närmare analys vara en senmedeltida konstruktion.^ Samma kamp mellan kungen och ärkebiskopen om länshögheten över landet, som finns dokumenterad i våra grannländer, har säkert utspelats också i Sverige, men källornas tystnad måste tydas så att den inte haft samma proportioner här. Under en stor del av 1200-talet framtill sin död år 1266 var Birger jarl de facto Sveriges regent. Hans auktoritet har tydligen inte lämnat rumför någon kyrklig opposition, i den mån en sådan har varit aktuell. Tillfället för kyrkan komistället under hans söners regeringstid. Magnus Birgersson lyckades med vapenmakt år 1275 avsätta sin broder Valdemar. För att få sin rätt till tronen erkänd av kyrkan måste han tillerkänna denna långtgående privilegier.^ Den gången gällde striden konkreta materiella förmåner snarare än symboler för länshöghet. Det är i denna politiska situation som valbestämmelserna i Upplandslagen måste förstås. Den som hade det slutliga avgörandet omhand hade också möjlighet att tvinga tronkandidaten till eftergifter. Bestämmelserna riktar sig både mot kung och kyrka, som i samförstånd hade stärkt sina positioner mot den världsliga stormannaklassen. Det finns både likheter och skillnader i den politiska situationen i Norge. Det finns också både likheter och skillnader mellan de norska valbestämmelserna och de svenska. Följande redogörelse är avsedd att utgöra underlag för en jämförelse mellan de sistnämnda. Norsk rätt I Gulatingslagens kristenrätt ärvs kronan av äldste sonen men omdenne visar sig mindre lämplig ska en av hans bröder väljas och vid detta val är det ärkebiskopen och övriga biskopar somhar det avgörande ordet.^ I Hirdskrå och i landslagen reduceras kyrkans inflytande radikalt genom en i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=