KAPITEL VI Systematiken En genomförd systematik är ovanlig i äldre kontinental rätt. Flockarna kommer i följd utan någon påfallande inbördes ordning. Detta gäller särskilt de lagar som huvudsakligen består av böteskataloger, som Lex Salica och frisisk och sachsisk rätt, samt delvis för lagsamlingar, somfått tillskott av ständigt pågående lagstiftning, som de äldre langobardiska. De sydtyska lagarna, Lex Baiuwariorum och Lex Alamannorum, har ett större omfång och en mera överskådlig indelning av stoffet. En särställning intar Lex Visigothorum. Det är en av de äldsta medeltidslagarna och samtidigt den systematiskt mest genomarbetade. Dess huvuddel är liksom CodexJustinianus indelad i 12 böcker, vilka sedan är indelade i titlar och kapitel. Ett senare exempel på den justinianska rättens inflytande är systematiseringarna av langobardrätten, och utbildandet av den kanoniska rätten, som sedan i sin tur blir mönsterbildande för världsliga lagar. Av de nordiska lagarna är de danska liksom Gutalagen kapitelindelade. Jutalagen och de själländska lagarna är dock bokindelade i senare handskrifter. De norska och svenska lagarna med undantag för Gutalagen är indelade efter ämnesområden i avsnitt som kallas balkar. Denna indelning är ofullständigt genomförd i en del provinslagar och tydligen av relativt sent datum. Den hittillsvarande forskningen har sysslat mycket litet med de nordiska lagarnas systematik. De svenska lagarnas balkindelning anses ha sin förebild i norsk rätt. Men man har inte förklarat varför Upplandslagens manhelgdsbalk ser helt annorlunda ut än den norska landslagens. Det är detta och liknande problemi några andra svenska lagar somska behandlas här. Utgångspunkten är att en kodifierad lag somUpplandslagen vid sin tillkomst 1296 borde ha haft en någorlunda genomtänkt systematik. Härifrån ställer jag följande frågor. Hur kommer det sig att a) personskador, dvs dråp och sår, har blivit kombinerade med stöld i samma balk, manhelgdsbalken? b) denna manhelgdsbalk inte inleder med bestämmelser i huvudsaken, nämligen fri mans dråp av fri, utan omdjur somdräper? Västmannalagen har samma systematik somUpplandslagen. Ostgötalagen har dråp i en särskild balk men har sår och stöld och dessutom hor tillsammans i ett avsnitt, som senare fått namnet vådamålsbalken. Södermannalagen, Dalalagen och landslagarna har däremot skilt stöld från personskador och fört stöldbe-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=