RB 40

88 enskap grundat på ett system, framkommer också tydligt i en definition, som Olivecrona presenterade för sina studenter i en föreläsning i civilrätt, där han också klart markerade skillnaden mellan ett mer primitivt stadiumav kunskap om rätten och den juridiska vetenskapen: ”Rättskunskap el, blotta kännedomen omde uti en viss stats gällande lagar o författningar, är icke detsamma som Rättsvetenskap i objektiv mening (jurisprudentia). Den positiva Rättsvetenskapen utgör en pä historisk basis grundad, med rättsfilosofiens biträde utvecklad, fullständig o systematiskt ordnad framställning av den positiva Rns innehåll. Även omhuvuduppgiften för de juridiska fakulteterna i mitten av 1800-talet fortfarande var att utbilda studenter till att bli statens ämbetsmän och domare, sä hade de akademiska juridiska lärarna under påverkan frän de tyska föregängsmännen vidgat synen pä juridiken; man hade börjat ta steget frän en lagfarenhet till en svensk rättsvetenskap. Den Historiska skolan och pandektvetenskapsmännen hade fått ett betydande inflytande pä de svenska rättsvetenskapsmännens syn pä juridiken som vetenskap, både det historiska och det dogmatiska momentet inom juridiken tillskrevs en viktig roll. Grunden hade lagts för en än större reception av tysk juridisk metod och tysk rättsvetenskap i framtiden. » 61 Noter till kapitel 4 ‘ Lindroth; Uppsala Universitet 1477—1977, kapitlen om 1600- och 1700-talen passim. ’ Schroder: Wissenschaftstheorie und Lehre der ”praktischen Jurisprudenz” . . . ss. 43, 115 ff. ■' Ebbe Samuel Bring var adjunkt vid juridiska fakulteten 1815—21, professor i teoretisk filosofi 1821-28, professor i historia 1828-42, allt i Lund och från 1842 kyrkoherde. Allmänt om Bring i SBL Bd 6 s. 247 ff. ■' Bring: Grunderna till den svenska Civil-Lagfarenheten uti systematisk ordning s. 37 f. ’ Se Boethius’ föreläsninganteckningar B 176 b, UUB passim. *’ Boethius: Offentliga föreläsningar. Höstterm. 1823 Prima Lineae Jurisprudentiae Suecanae samt laga fång s. 9, B 176 b UUB. om ^ Delldén: Studie-Plan för den svenske Juristen, Juridiskt Arkiv Bd 2 häfte 1 s. 19. ** Collin - Schlvter: Kurze Ubersicht iiber den gegenwärtigen Zustand der Gesetzgebung und Rechtswissenschaft in Schweden i Kritische Zeitschrift fur Rechtswissenschaft und Gesetzgebung des Auslandes Bd 1 s. 423 ff. Schrevelius: Lärobok i Sveriges allmänna nu gällande CivilRätt Bd I, första upplagan s. 6. Se t.ex. Olivecrona: Omden juridiska undervisningen vid universitetet i Uppsala . . . andra upplagan passim. " Theorell: Idéer till en universitetsreform . . . s. 12 ff. Nordling; Om Romerska Rättens, Juridiska Encyklopediens och Rättshistoriens betydelse för rätts-studiet, Naumanns Tidskrift 1867 s. 699 ff. Afzelius: Om föreläsningarna vid universiteten i Tyskland, rättens och rättsvetenskapens därvarande ståndpunkt samt de juridiska studierna därstedes, Naumanns Tidskrift 1877 s. 720 ff. Hammarskjöld: Levnadsteckningar över K. Sv. Vet- Akademiens Ledamöter Bd 3 nr 69 s. 647. ” Schlvter: Uber die Entwiirfe neuer Civil- und Strafgesetzbiicher fur Schweden; nebst einigen literarischen Notizen i Kritische Zeitschrift fiir Rechtswissenschaft und Gesetzgebung des Auslandes Bd 5 (1833) s. 186 ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=