87 1 likhet med Boethius och Schrevelius välja mellan en exegetisk-kommentarisk och en dogmatisk lärometod. Han valde till att börja med den förra metoden, men gick snart ifrån den.^^ I sin skrift om den juridiska undervisningen redogjorde Olivecrona också för sina metodiska överväganden och markerade skillnaden mellan sitt synsätt och det som tidigare representerats av Boethius. Den sistnämnde hade ju använt sig av metoden att kommentera och tolka balkarna var och en för sig. Denna metod hade visserligen fördelar, förklarade Olivecrona (han hade ju själv till en början använt sig av den!), men den gav inte, omden användes ensidigt, något klart begrepp om civilrättens karaktär av juridisk vetenskap. Mc'it slutet av sitt liv hade Boethius försökt att övergå till att föreläsa omcivilrätten i en mer systematiskt form. Han var därvid påverkad av Bergfalk och Schlyter till ett mer vetenskapligt studiumav juridiken. Men han hann aldrig fullfölja sina intentioner. Olivecrona övergick därpå till att presentera sin egen uppläggning av föreläsningarna och sin egen uppfattning av civilrätten såsom vetenskap: ”Den dogmatiska lärometoden, vdken icke utesluter begagnandet av den kommentatoriska, anser jag vara den enda rätta. Genomden förras användande kan säkerligen en klar kunskap i de ledande principer, varpå Civil-Rätten är byggd, bäst meddelas; endast genomdenna kan lärljungen bibringas begrepp omCivil-Rätt såsom vetenskap, endast genom denna kan han lära sig inse sambandet mellan de särskilda delarna av lagfarenheten såsom delar av ett organiskt helt. Olivecrona ville också visa de olika rättsinstitutens historiska utveckling, han jämförde ofta bestämmelser inom den svenska civilrätten med den romerska rätten och han gav även exempel på rättsfall, som visade hur olika rättsgrundsatser blivit tillämpade vid konkreta avgöranden. I sina minnesanteckningar kom Olivecrona tillbaka till betydelsen av sin undervisningsmetod till skillnad mot den kommentatoriska och markerade med ommöjligt större klarhet sin syn härpå: ”Jag hade funnit att genomföreträdesVIS vinnlägga sig om en korrekt tolkning av lagens särskilda kapitel och paragrafer, bibringades de studerande lättligen den oriktiga föreställningen att lagens bokstav var huvudsak, icke den genom bokstaven uttryckta tanken, och att ett advokatoriskt hårklyveri vid tolkningen utgjorde högsta måttet av juridisk visdom, vilken alltså framför allt borde beaktas vid Rättens studium. För de studerande framstod härvid därjämte den allmänna lagens stadganden egentligen såsom ett aggregat av rättssatser, utan närmare inre sammanhang, icke såsom ett organiskt helt, däruti de särskilda rättsinstituten stod till varandra i en bestämd av sakens natur betingad inre förening.” Syftet med föreläsningarna i civilrätt, summerade Olivecrona 1859, var att dessa skulle utgöra en vägledning för studenterna till ett vetenskapligt självstudiumav den svenska civilrätten och dess grundprinciper.'’** Den förändrade synen på juridiken, utvecklingen från lagfarenhet till rättsvet- ” 58
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=