80 upptagna berömda begrepp Volksgeist^^ anknöt Schlyter till. Han talar ju om en vetenskaplig kunskap hos ett begränsat antal samhällsmedlemmar, varmed han måste avse juristerna, d.v.s. den grupp Savigny hade talat om. Härtdl komatt Savigny delade in rätten i ett politiskt element (somframkom genomfolkets verksamhet) och i ett tekniskt element (det vetenskapliga arbetet med rätten).'^ Exakt samma terminologi och delvis samma uppdelning använde sig Schlyter av. Han talade också om ett politiskt och ett tekniskt element vid rättsbildningen, men med det tekniska elementet menade han den positiva lagstiftningen.’^ Över huvud taget kan man säga att Schlyter hade en mer positiv syn på lagstiftningen än Savigny. Där skiljde sig deras uppfattning i viss mån, men i övrigt är den svenske rättshistorikerns beroende av Savigny obestridligt. En jurist som däremot delade Savignys skeptiska uppfattning om lagstiftningens förtjänster var Carl Olof Delidén. Detta framkom i en tidskriftsuppsats 1825, där han kommenterade det då aktuella Förslaget till allmän Civillag. I likhet med Savigny frågade Delidén om den tidpunkten vore inne, då en ny lagbok borde antas, och i likhet med Savigny svarade han nekande på denna fråga. Till yttermera visso hänvisade han som en slutklämpå artikeln direkt till Vom Beruf . . . s. 25 och citerade där Savignys resonemang, att den enda tidpunkten under ett folks utveckling, då tiden var mogen för lagstiftning, var när dess rättskultur stod på toppen.'* En likartad kritisk eller åtminstone reserverad syn på lagstiftningens företrä¬ den framkom också i de fyra Uppsala-professorernas Boethius’, Rabenius’, Grubbes och Atterboms kritiska yttrande över Förslaget till allmän kriminallag 1833.’^ Man talade f.ö. här omlagstiftningens politiska eller historiska element på ett sätt som påminner om Savignys terminologi. Under 1830-talet fram till 1860-talet var den vetenskapliga verksamheten bland de svenska akademiska juristerna synnerligen låg. De juridiska tidskrifter som fanns. Juridiskt Arkiv ochJuridiska Föreningens Tidskrift innehöll mycket litet vetenskapligt stoff. Juridiskt Arkiv utkom under åren 1830—62 och Schlyter nämnde uttryckligen i en av sina tyskspråkiga artiklar, att den var obetydlig, när det gällde att publicera originalartiklar.Däremot publicerade man fram till tidskriftens upphörande praktiskt taget i varje årgång översättningar av artiklar av den välkände tyske professorn Mittermaier i Heidelberg och då alltid inomstraffrätt och kriminalpolitik. Mittermaier torde därmed ha fått stor auktoritet och inflytande på detta område, men det måste undersökas i annan ordning än i denna avhandling, då straffrätten inte ingår inomramen för denna. Tidskrifternas vetenskapliga fattigdom motsvarades också av att det utkom mycket få civilrättsliga arbeten under den här tiden. För att spåra influenser inom civilrätten och på metodområdet måste man därför gå över till att granska de otryckta egenhändiga föreläsningsanteckningar, vilka utarbetats av olika professorer och somfinns bevarade. Här avses det material somfinns kvar efter Boethius och hans efterträdare Olivecrona i Uppsala.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=