78 sats på tvska, som han offentliggjorde 1829 tillsammans med H. S. Collin i tidskriften Kritische Zeitschrift fur Rechtswissenschaft und Gesetzgebung des Auslandes, som utgavs av bl. a. den välkände professorn C. J. A. Mittermaier i Heidelberg.*^ Schrevelius använde sig i sin lärobok i Sveriges allmänna nu gällande Civilrätt parallellt av begreppen rättsvetenskap och lagfarenhet och sade bl.a. uttryckligen om terminologien: ”Vetenskapen om Rätt kallar man Rättsvetenskup, hos oss dock ännu oftare Lagfarenhet, emedan lag är den källa varav detta vetande hämtas.” ^ Olivecrona begagnade sig också av både begreppen lagfarenhet och rättsvetenskap under det att hans motståndare i flyttningsdiskussionen Theorell så vitt kan ses enbart brukade begreppet lagfarenhet." Omman går något längre framåt i tiden, kan man finna att begreppet lagfarenhet praktiskt taget helt fallit ur bruk under det att begreppet rättsvetenskap blivit självklart för den juridiska doktrinens utövare. Exempel härpå är en installationsföreläsning, som Nordling höll 1867 vid Uppsala Universitet'" och från 1870-talet Ivar Afzelius’ reseberättelse om sin studieresa i Tyskland. Skiftet i språkbruk och terminologi på denna väsentliga punkt är uttryck för en ändrad syn på juridiken. Denna har förskjutit sig från att vara en blott lagfarenhet till att bli en rättsvetenskap. I fortsättningen av detta kapitel skall här lämnas några uppgifter om personliga kontakter men framför allt exempel på litterära influenser från tyska på svenska rättsvetenskapsmän. Till de svenska jurister sompåverkades av den tyska Historiska skolan hörde den betydelsefulle rättshistorikern Schlyter.''' Somredan nämnts skrev Schlyter en artikel 1829 åt Kritische Zeitschrift fiir Rechtswissenschaft und Gesetzgebung des Auslandes och 1833 bidrog han med en artikel till samma tidskrift, där han presenterade och kritiserade Lagkommitténs Förslag till allmän Civillag (1826) och Kriminallag (1832) för en tyskspråkig läsekrets.'^ Här framkom också något av Schlyters principiella syn på den organiska inhemska utvecklingen på rättslivets område som något att föredra framför influenser från då aktuell modern främmande lagstiftning. Även omhan fann det svårt att uttala sig alltför bestämt, ville han dock ge uttrvck åt som sin åsikt ”. . . dass die Commission mehr die neue Gesetzgebung fremder Länder sich zu Nutzen gemacht zu haben, als in den Geist unsers eigenen älteren Gesetzsystems eingedrungen zu sein. Es wäre jedoch ungerecht, diesen Fehler den verdienten Mitgliedern der Commission zuzurechnen; dass es geschehen ist, war eine unausbleibliche Folge des niedrigen Standpunktes, worauf unsere Rechtswissenschaft sich befindet. Somsynes hade Schlyter en mycket negativ uppfattningomden svenska akademiska juridikens dåvarande vetenskapliga nivå. Samtidigt torde han ha delat den allmänt höga uppskattningen av den juridiska vetenskapens betydelse för rättslivet som Historiska skolan ofta gav uttryck för.'^ Schlyters beroende av den Historiska skolans synsätt framgår klart av hans föreläsning Omlaghistor13 » 16
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=