72 ^ Losano a. a. s. 40 ff. * Hattenhauer a. a. s. 168. ’ Laufs a. a. s. 221 och Hattenhauer: Vom Reichsjustizamt zum Bundesministerium der Justiz i Festschrift zum 100-jährigen Griindungstag des Reichsjustizamtes am 1. Januar 1877 s. 9 ff. Laufs a. a. s. 230, Wieacker a. a. s. 469 och Wolf: Grosse Rechtsdenker s. 613. Windscheid inverkade på lagförslaget inte bara genom sitt personliga deltagande i lagkommissionens arbete utan också - och kanske viktigare - genomsin för minst en tysk juristgeneration auktoritativa lärobok i tysk-romersk rätt, Lehrbuch des Pandektenrechts. " Se härom Hellner: Avtalsrätt- och köprätt under 1900-talet i SvJT 1984 s. 756, 766. En kortfattad framställning av principerna i BGB återfinnes i Schmidt: Tysk juridisk metod i Teori och praxis, skrifter tillägnade Hjalmar Karlgren s. 279 ff (även i engelsk översättning i Scandinavian Studies in Law 1965.) '■ Man bör i detta sammanhang observera att den Historiska skolan inte var en företeelse somvar begränsad till rättsvetenskapen. Det utvecklades en Historisk skola också inom andra discipliner som teologin, den jämförande språkvetenskapen och nationalekonomin. Se härom bl.a. DahlbergLarsen a. a. s. 216. Det kan för övrigt nämnas att hela begreppet ”Historiska skolan” enligt vissa forskare framstår som diskutabelt. Se härom Riickert i SZ Rom. Abt 93 (1976) s. 509 och Björne: Deutsche Rechtssysteme . . . s. 1 not 1. Larenz: Methodenlehre der Rechtswdssenschaft (fjärde upplagan) s. 8. Schlosser a. a. s. 84, Wesenberg a. a. s. 155. Allmänt om Thibaut och bakgrunden till hans förslag i Hattenhauer: Thibaut und Savignv s. 10 ff och om hans person i Kleinheyer-Schröder: Deutsche Juristen aus fiinf Jahrhunderten s. 287 ff. Se härom Fehrenbach: Traditionale Gesellschaft und revolutionäres Recht och Schubert: Französisches Recht in Deutschland zu Beginn des 19 Jahrhunderts. Hattenhauer: Thibaut und Savigny s. 45 f. Hattenhauer: Zwischen Hierarchie und Demokratie s. 68. Se härom framför allt den senaste stora Savignystudien av Joachim Riickert: Idealismus, Jurisprudenz und Politik bei Friedrich Carl von Savigny. Se också Wieacker: Privatrechtsgeschichte s. 371. Savigny: Uber den Zweck dieser Zeitschrift i ZGeschRW 1815 s. 1-12, här hämtat från omtrycket i Hattenhauer:Thibaut und Savigny s. 262 f. ’’ Savigny: Vom Beruf . . . s. 15, här används Hattenhauers facsimiltryck i Thibaut und Savigny s. 105. Wolf a. a. s. 479. Savigny a. a. s. 12 (Hattenhauer a. a. s. 104). Wolf a. a. s. 493, jmf Wilhelm a. a. s. 74 ff och Koschaker: Europa und das römische Recht s. 260. Savigny: System . . . Bd 1 s. 14, 56. Begreppet Volksgeist klingar lätt oklart och romantiskt och man kan fråga sig vad det egentligen har för faktiskt innehåll. Det bör betonas att Savigny egentligen inte var någon romantiskt sinnad person, även omhan hade nära kontakt med flera författare tillhöriga den tyska romantiken. Hans hustru Kunigunde Brentano var syster till poeten Clemens Brentano, som tillsammans med Achim von Arnim 1805 utgav den berömda diktsamlingen Des Knaben W'underhorn. Savigny brukar i stället karakteriseras som klassicist och politiskt sett måttfullt konservativ. Wolf a. a. s. 474 f, 479, Kantorowicz: Was ist uns Savigny (1911), omtrvckt i Rechtshistorische Schriften s. 402. Schlosser a. a. s. 41. Going: Epochen der Rechtsgeschichte in Deutschland s. 50. Wolf a. a. s. 497. ’’ Koschaker a. a. s. 210, 265. Schröder: Wissenschaftstheorie und Lehre der ”praktischen Jurisprudenz ”. . . s. 38.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=