71 3.10. Den tyska rättsvetenskapens internationella inverkan Som en avslutning på detta kapitel om den tyska juridiska utvecklingen under 1800-talet och början av 1900-talet kan det vara lämpligt att också något beröra vilken internationell mverkan den tvska rättsvetenskapen kom att få under denna tid. Allmänt erkändes den höga standarden på de tyska vetenskapsmännen och deras arbeten blev flitigt lästa, både på originalspråket och i översättningar till andra språk. Det blev också vanligt att utländska jurister reste till Tyskland för att höra föreläsningar vid de främsta tyska universiteten. Den Historiska skolans synsätt spreds utanför det tyskspråkiga kulturområdet i stor utsträckning via utländska studenter, där sedan hemlandens universitet kom att utgöra kanaler för de nya idéerna. Influenser från den tyska rättsvetenskapen har kunnat konstateras inte bara för samtliga länder på den europeiska kontinenten utan också för England, USA och Japan.Detsamma gällde även för Danmark, Finland, Norge och Sverige.''’' Influensen på de kontinentaleuropeiska länderna underlättades också av den gemensamma tradition som fanns beträffande studiet av romersk rätt."’’^ Intrycken blev säkerligen starkare för de icke-tyska jurister vilka hade mö)- ligheter att personligen vistas längre eller kortare perioder vid tyska universitet och själva höra de tyska professorerna undervisa. Självfallet måste kvaliteten 1 fråga om det muntliga framförandet ha varit varierande men det finns tillräckligt många vittnesbörd bevarade för att man skall våga konstatera att också på detta plan verkade de tyska rättsvetenskapsmännen ofta som inspirerande förebilder. 130 Nothäyivisningar till kapitel 3 ' rr.imställningcn grundar sig i detta kapitel, där ingenting annat markeras genom hänvisningar till andra källor, på de viktigaste tyska standardarbetena rörande den tyska rättsutvecklingen under 1800-talet, tlvs Hattenhauer: Zwischen Hierarehie und Demokratie, Laufs: Rechtsentwicklungen in Deutschland, Schlosser: Grundziige der neueren Privatrechtsgeschichte, Wesenberg: Neuere deutsche Privatrechtsgeschichte, Wieacker: Privatrechtsgeschichte der Neuzeit och Wilhelm: Zur juristischen Methodenlehre im 19. Jahrhundert. En kortfattad framställningpå svenska kan återfinnas i Anners’ lärobok för |uris studerande. Den eurt^peiska rättens historia del 2. Specificerade hänvisningar gällande vissa sakförhållanden eller bedömningar kommer fortsättningsvis att ges dels till den här nämnda litteraturen, dels även till andra källor. ’ Tankegängen omövergången från Gemeines Recht till Allgemeines Recht återfinnes hos Losano: Studien zu Jhering und Gerber Teil 2 s. 1. ^ Rantorowics: Savigny and the Historical School of Law (1937), omtryckt i Rechtshistorische Schriften s. 429, jmf Dahlberg-Larsen: Retsvidenskaben som samfundsvidenskab s. 204. ■* Schlosser a. a. s. 93, 98. ^ Se härom i svnnerhet Wieackers uppsats Pandektenwissenschaft und industrielle Revolution i Industriegesellschaft und Privatrechtsordnung s. 3.S f. * Grundläggande omdet gemensamma för germanisterna och romanisterna vad avser den juridiska metoden i Wilhelm: Zur juristischen Methodenlehre im 19. Jahrhundert särskilt ss. 89 f och 1 17.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=