70 påverka rättsbildningen, är det inte möjligt att använda lagen pä ett meningsfullt och rättfärdigt sätt. Att stanna vid en ren bokstavstolkning av lagen blir därmed inte meningsfullt. Utgångspunkten var således lagen. Intressejurisprudensen kan lätt uppfattas som en slags lagpositivism men samtidigt öppnade den dörren till ett rättssociologiskt betraktelsesätt. Intressejurisprudensen var i första hand en tolkningsteori. Den anses ha spelat en mycket stor roll inom tyskt rättsliv och där fått stor praktisk betydelse för domstolarnas faktiska hanterande av lagreglerna.'"*’ Vid sidan av Frirättsskolan och Intressejurisprudensen framträdde ytterligare ett nytt rättsteoretiskt synsätt inomtysk rättsvetenskap under början av 1900-talet i form av rättssociologin. Vid sidan av Emile Durkheim och Max Weber nämns den österrikiske professorn i Czernowitze Eugen Ehrlich (1862— 1922) som rättssociologins grundare. Det banbrytande verk som presenterade en helt ny syn pä rätt och rättsvetenskap utgav Ehrlich 1913 under titeln ”Grundlegung der Soziologie des Rechts”. Ehrlich gjorde en skillnad mellan olika typer av normer, dels statens normer (inte nödvändigtvis liktydigt med lagstiftning), dels sådana avgörandenormer vilka används exempelvis av domare vid avdömande av tvister och dels av organisationsnormer, vilka människorna själva tillämpar vid samlevnaden dem emellan i det dagliga livet. Han ville grunda rättsvetenskapen pä empiriska studier av fakta med hjälp av en induktiv metod.'"’*’ Den dä gällande österrikiska civillagen, Allgemeines Biirgerliches Gesetzbuch (ABGB) härrörde sig frän 1811. Ehrlich lät åren kring 1910 sina studenter undersöka efter vilka normer som landsbygdbefolkningen i Bukovina (området kring Czernowitze) faktiskt levde och tillämpade. Han fann därvid en avsevärd diskrepans mellan den gällande lagstiftningen och de normer sommänniskor faktiskt tillämpade. Bara ungefär en tredjedel av bestämmelserna i ABGB tillämpades i praktiken. Även om resultaten från Ehrlichs undersökningar har betecknats somrelativt torftiga, betecknade de en inledning till någonting nytt. Betydelsen av hans pionjärinsats och teoretiskt-principiella betydelse är svär att överskatta.'"*^ Det finns mycket som förenar och en del som skiljer vad avser Frirättsskolan, Intressejurisprudensen och rättssociologin. Både Ehrlich och Kantorowiczs utgjorde förgrundsgestalter inom Frirättsskolan och rättssociologin. Däremot fanns det principiella skillnader mellan Frirättsskolan och Intressejurisprudensen.'*^ Gemensamt var dock en kritisk inställning till den traditionella, snäva lagpositivismen. Dagens tyska rättsvetenskap har tagit intryck av samtliga tre riktningar. Störst genomslagskraft anses Intressejurisprudensen ha haft, vilken i utvecklad och modifierad formstarkt har präglat 1900-talets tyska rättsvetenskap.'"*^
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=