68 när det gäller att avväga individens respektive kollektivets intressen. Varje rättssats måste ses i sin sociala funktion. Han förespråkade ett teleologiskt tänkande mom rättsvetenskapen. Rätten utgjorde för honom den statliga tvångsnormen till stöd för ett samhälleligt ändamål. Men han erkände inte någon objektiv rangordning mellan dessa ändamål och följaktligen blev den logiska slutsatsen, som han s)älv inte drog, en relativistisk värdeskala. Jhering betecknade sin lära som samhällelig utilitarism, parallellerna till Bentham och Spencer har påtalats i den rättshistoriska litteraturen.Going hävdar tomatt Der Zweck im Recht helt är skriven i Benthams anda.”* Det förtjänar att nämnas att uppfattningarna om var Jhering skall anses höra hemma inom en politisk höger-vänster skala varierar mellan olika forskare. Av en karakteriseras han som en hederlig konservativ,”^ av en annan som liberal och av en tredje anses han vara en motsvarighet till dagens socialdemokrater på högerkanten.”’’ Det har också gjorts försök att karakterisera honom som socialdarwinist,'^^ men detta har bestämt förnekats av andra forskare.”^ Däremot råder det i stort sett enighet omatt Jhering varit en ovanligt idérik och tankeväckande forskare, som inspirerat andra forskare till fortsatt arbete, inte minst på områden, där han själv inte orkat fullfölja sina intentioner. I själva verket kantades hans utveckling av stort anlagda projekt, vilka aldrig fullföljdes. Det har redan påpekats tidigare att flera forskare bestämt bestrider det riktiga i att dela uppJherings rättsteoretiska åskådning i två helt skilda perioder och framför allt att det rört sig om en vetenskaplig omvändelse av pseudoreligiös karaktär, ett Damaskus. Fikentscher hävdar bestämt att det centrala i stället egentligen är en grundläggande kontinuitet. Tankar omrättsreglernas syfte dyker upp tidigt i Jherings författarskap, långt före 1860.'^^ I själva verket utarbetade han tidigt en grundkonception. När det visade sig att den inslagna vägen inte ledde till det eftersträvade målet, var Jhering tillräckligt rörlig och okonventionell att byta metod för att uppnå detta. Han ville ge en åkta historisk, dvs dynamisk förklararing på de rättsliga företeelserna: ”Fiir keinen anderen Verfasser ist die Feststellung so wahr wie fiir Jhering, dass die historische Schule tot, aber die historische Methode lebendig ist. Er distanziert sich von der historischen Schule und von ihren Anhängern, gerade weil er ihren tiefsten Zweck verfolgen will, nämlich denjenigen, den man bei dem Enthusiasmus, das Recht als logisches System zu konstruieren, vergessen zu haben schien. 130 » 139 Frirättsskolan, Intressejurisprudensen och rättssociologin Strax efter sekelskiftet framkom det några nya tendenser inomden tyska rättsteorin, som skall behandlas kortfattat här för att avrunda bilden. Det bör betonas att det inte vid arbetet med det svenska materialet gått att hitta några nedslag av influenser från de företeelser som här skall behandlas. Detta är i och
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=