67 helt omogen ståndpunkt. De juridiska grundbegreppen förändrade sig över tid, då de inte enbart var logiska kategorier utan bestod av materiella rättssatser. Han vände sig mot . . das Blendwerk der juristischen Dialektik, welche dem Positiven den Nimbus des Logischen zu geben versteht.” Att göra en kult av logiken, att förvandla juridiken till en rättens matematik, konsten att räkna med begrepp, hela detta synsätt som framförts av Savigny, Puchta och honom själv var fullständigt felaktigt. I dess ställe måste man vända sig mot verkligheten: ”Das Leben ist nicht der Begriffe, sondern die Begriffe sind des Lebens wegen da. Nicht was die Logik, sondern was das Leben, der Verkehr, das Rechtsgefuhl postulirt, hat zu geschehen, möge es logisch deducirbar oder unmöghch sein. intressera sig för de praktiskt betydelsefulla avvägningsproblem som kunde observeras inomrättslivet. Att de subjektiva rättigheterna skulle vara beroende av någon abstrakt rättsvilja, som Hegel hade hävdat kunde han inte tro pä. I stället fanns de för att tjäna praktiska behov, intressen, i samfärdselns intresse eller syfte. Begreppet rätt bestod av ett substantiellt och ett formellt moment. Det substantiella sammanhängde med rättens praktiska syfte, vilken nytta, vinst eller fördel, som var garanterad genom den. Det formella hade att göra med det rättsskydd som fanns för ett behov eller intresse: ”Ersteres ist der Kern, letzteres die schiitzende Schale des Rechts. Jenes fiir sich allein begriindet lediglich einen tatsächlichen Zustand des Nutzens oder Genusses (faktisches Interesse, der jeder Zeit ohne weitere Folgen von jedem, der dazu tatsächlich in der Lage ist, aufgehoben werden kann. Den Charakter der Zufälligkeit, Hinfälligkeit verhert dieser Zustand erst dadurch, dass das Gesetz ihn unter semen Schutz nimmt, der Genuss oder die Aussicht auf denselben wird dadurch ein gesicherter: ein Recht. Der Begriff des Rechts beruht auf der rechtlichen Sicherheit des Genusses, Rechte sind rechtlich geschiitzte Interessen. Jherings grundtanke att rättigheter är inom ett samhälle rättsligt skyddade intressen innebar någonting principiellt helt nytt. Hans intresse försköt sig nu till att begrunda vilka syften rättsreglerna kan ha i ett samhälle. Han ansåg sig inte kunna fullfölja arbetet pä Geist des römischen Rechts utan att först behandla frågor om rättfärdighet och sedlighet. För att behandla dessa skrev han det rättsfilosofiska arbetet der Zweck im Recht, som inte heller kom att fullbördas.’’^ Som motto för sitt arbete satte han satsen ”Der Zweck ist der Schöpfer des ganzen Rechts.” Värdet hos Jherings Zweck var mycket omdiskuterat av hans samtid och är det fortfarande. Det hävdades att han var alltför otillräckligt filosofiskt skolad för att rätt kunna lösa den svära uppgift somhan tagit pä sig. Mänga har ansett att han är att betrakta som en dilettant såsom rättsfilosof.'’^ Andra författare har fäst avseende vidJherings strävan att analysera hur rätten skall uppfattas med utgångspunkt frän de funktioner den har i ett samhälle. « 126 I Stället för det logiska betraktelsesättet började nu Jhering w 127
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=