66 En bidragande orsak till Jherings avståndstagande från det tidigare synsättet har också ansetts kunna hittas i hans stora intresse för det praktiska rättslivet. Detta engagemang ledde uppenbarligen till en ökad insikt om motsättningen mellan detta och den teoretiska juridikend*^ Hans intresse för det faktiska rättslivet har lett till att han uppfattats som en grundare av en sociologisk rättsvetenskap. Jherings inställning ledde också till en kritisk inställning till den Historiska skolans synsätt sä somdetta utformats av Savigny och Puchta. Han kunde inte acceptera det grundläggande antagandet om att rätten utvecklas långsamt, organiskt, utan konflikter. En sådan uppfattning framstod för honom både som teoretiskt felaktig och politiskt farlig, dä den uppmanade människor att lägga armarna i kors och förtroendefullt avvakta vad som skulle framkomma genomfolkets nationella rättsövertygelse (Volksgeist). Jhering kallade tomden Historiska skolan för den rc^mantiska, för att markera hur verklighetsfrämmande han fann den. Rätten måste tillkämpas, den var att betrakta somett ändamälsbegrepp (Zweckbegnff), )a man kunde t.o.m. karakterisera den som ett maktbegrepp. Detta är några av de grundtankar somJhering framlade i ett berömt föredrag för den juridiska föreningen i Wien 1872.*’' Mottot för Der Kampf ums’ Recht har nästan fått karaktären av ett bevingat ord: ”Im Kampf solist Du Dein Recht finden.” Både enskilda individer, och stater måste själva hävda och kräva sin rätt. Detta är inte bara deras rätt utan också deras moraliska skyldighet: ”Jeder Einzelne, der in der Lage kommt, sein Recht behaupten zu mussen, iibernimmt an dieser nationalen Arbeit semen Anted, trägt sem Scherflein bei zur Verwirklichung der Rechtsidee auf Erden . . . Die Behauptung des Rechts ist . . . eine Pflicht gegen das Gemeinwesen. Med utgångspunkt från Jherings resonemang att samhället blir sombäst, när den enskilde bevakar sina rättigheter, drar Fikentscher en parallell till Adam Smiths tes om att det allmänna bästa främjas genom att enskilda verkar för sin egen ekonomiska fördel: ”An beider Thesen hat sich die westliche Gesellschaft zur freiesten und erfolgreichsten aller Gesellschaften in der Geschichte entwickelt, wobei beide nicht die volle Tragweite ihrer wirtschafts- und rechtswissenschafthchen Generahsierungen iiberbhckten. Betydelsen av Der Kampf ums’ Recht har dock bedömts mycket olika av forskningen. Wieacker karakteriserar den som banal och som en tillfällighetsskrift.*’'* Även omdet rörde sig omett litet föredrag, fick den lilla boken en väldig genomslagskraft. Den låg uppenbarligen i tiden. Den gick ut i tio upplagor enbart i Tyskland framtill 1891 och har utgetts i 53 upplagor på 16 olika språk.*^^ Redan i mitten av 1860-talet hade Jhering börjat framlägga nya tankegångar om rättens karaktär i band 3:1 av Geist des römischen Rechts. Här varnade han uttrvckligen för en överskattning av den logiska komponenten inom rätten. Att tro att de romerska rättsbegreppen var oföränderliga storheter utgjorde en « \22 « 123
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=