63 abstrakt princip ur givna enskildheter, vilka kunde sträcka sig ledning av en över flera olika rättsinstitut. 104 Den tredje och viktigaste nivån utgjordes av den juridiska konstruktionen. Savigny och den Historiska skolan hade utgått från en grundläggande skillnad mellan den enskilda gällande rättssatsen och det rättsinstitut under vilket denna rättssats sorterade. Jhering tog över denna distinktion: ”Demgeiibten Auge erscheint das Recht als em logischer Organismus von Rechtsinstituten und Rechtsbegriffen, dem ungetibten als ein Komplex von Rechtssätzen; jenes ist die innere Natur des Rechts, diese die dem praktischen Leben zugewandte Aussenseite. Den vanliga formen som rätten kom till uttryck var genom lagregler. Dessa bestod antingen av påbud eller förbud. De rättssatser somdärigenomframkom utgjorde enligt Jhering den lägre juridiken och den rättsvetenskap som ägnade sig åt att tolka dessa rättssatser betecknade han likaledes som den lägre. Tolkningen innefattade att man fastställde innebörden i rättssatserna, att man klargjorde den princip som låg till grund för democh omvänt att man drog konsekvenserna ur den givna principen. Rättsstoffet behöll sin karaktär under detta arbete. Tolkningen utgjorde ingen speciell juridisk verksamhet, alla vetenskaper som utgick från skrivna källor måste tolka dessa. Den lägre rättsvetenskapen, tolkningen, utgjorde ett ofrånkomligt första stadium 1 den vetenskapliga verksamheten men det gällde att sedan komma vidare till den högre, där verksamheten fick en karaktär, som skiljde den från alla andra vetenskaper. Med hjälp av den juridiska konstruktionen kunde man uppnå den högre rättsvetenskapen. Skillnaden mellan den lägre och den högre rättsvetenskapen grundade sig å ena sidan på rättssatser och rättsprinciper och å den andra rättsbegrepp och rättsinstitut: ”Das Rechtsinstitut ist kem biosses Conglomerat von einzelnen Rechtsssätzen, die sich auf dasselbe Verhältnis beziehen, sondern etwas wesenthch von ihnen Verschiedenes. Die Rechtssätze sind Stoff, Gedankenmasse, sie haben nur substantielles Dasem; die Rechtsinstitute dagegen sind Existensen, logische Individualitäten, juristische Wesen . . . Ich wurde sie, um dem Leser die Vorstellung des Seins und Lebens derselben stets gegenwärtig zu halten, gern juristische Wesen nennen, wenn der Ausdruck nicht zu gesucht erschiene. Ich werde daher lieber den Ausdruck Juristische oder RechtsKörper wählen (im Gegensatz zur blossen Rechtssubstanz oder zum Rechtsstoff. Genom användningen av vad Jhering kallade den naturhistoriska metoden skulle rättsstoffet höjas till ett högre aggregattillstånd: ”Diese Erhebung des Stoffs ist zugleich die Erhebung der Jurisprudenz selbst. Von emer Lastträgerin des Gesetzgebers, emer Sammlerin positiver Einzelnheiten schwingt sie sich auf zur freien Kunst und Wissenschaft; zu einer Kunst, die den Stoff kiinstlerisch biidet, gestaltet, ihm Leben einhaucht, zu einer Wissenschaft, die trotz « 105 » 106
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=