62 uppsats ”Unsere Aufgabe” i den första årgången av den tidskrift han då tillsammans började utge tillsammans med Gerber (Jherings Jahrbiicher). Under den senare perioden av sin verksamhet skrev Jhering bl.a. Der Kampf ums’ Recht (1872), en titel som medvetet anspelade på titeln till den tyska utgåvan av Darwins utvecklingslära Der Kampf ums’ Dasein.^^ Der Kampf ums’ Recht är den skrift av en tysk jurist som fått den allra största internationella spridningseffekten mätt i antalet översättningar till andra språk.Jherings sista stora, aldrig avslutade rättsfilosofiska arbete blev det mycket omdiskuterade Der Zweck imRecht Bd I-II (1877—84). Han sammanfattade sin kritik mot begreppsjurisprudensen i Scherz und Ernst in der Jurisprudenz, särskilt i kapitlet Im juristischen Begriffshimmel (1884) och hans sista publicerade arbete under hans livstid blev Der Besitzwille (1889), som enligt sin underrubrik var en kritik av den förhärskande juridiska metoden. Postumt utgavs också Die Entwicklungsgeschichte im römischen Recht (1894), som anses vara av stort metodiskt intresse,och Die Vorgeschichte der Indoeuropäer (1894). Vid en genomgång av Jherings rättsteoretiska synsätt under den första fasen av hans verksamhet har man att utgå från inledningen till det första bandet av Geist . . . (1852), ett avsnitt i slutet av band II/2 (1858) och uppsatsen Unsere Aufgabe (1857). Vid första anblicken utgör Geist des römischen Rechts auf den verschiedenen Stufen seiner Entwicklung en rättshistorisk framställning av den romerska rätten. I själva verket är den i minst lika hög grad att betrakta somett rättsteoretiskt och rättsmetodologiskt arbete av stor principiell betydelse. Detta framgår indirekt av att Jhering ursprungligen till den redan långa titeln hade önskat tillägga ytterligare en undertitel: ”Ein Beitrag zur Naturlehre des Rechts”. I Geist . . ville han tillämpa vad han kallade för den naturhistoriska metoden. Det var strängt taget inte den romerska rätten som historisk företeelse som intresserade Jhering utan rätten som sådan, utforskad och åskådliggjord med utgångspunkt från den romerska rätten.Sin målsättning uttryckte han med följande slagord: ”Durch das römische Recht iiber das römische Recht hi- « 102 100 naus. Inom den juridiska tekniken identifierade Jhering tre olika operationer, 1. den )uridiska analysen, 2. koncentrationen och 3. konstruktionen. Analysen innebar en nerbrytning av det juridiska stoffet i dess grundläggande beståndsdelar. Vissa regler var speciella för enskilda rättsinstitut, andra åter var gemensamma för alla, de var således abstrakta till sin karaktär. För att uppspåra och uppställa regler av den senare typen måste den analytiska metoden söka att skilja ut det allmänna ur det enskilda och att sönderdela stoffet i dess allmänna och partikulära eller lokala beståndsdelar: ”Die Jurisprudenz kann das Allgemeine nur abstrahiren d. h. es herausholen, wo es ist, aber sie kann es nicht schaffen. « 103 Den andra fasen utgjordes av den logiska koncentrationen. Den var inte någon specifikt juridisk operation, utan innebar en allmänt logisk här-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=