57 Den grundläggande förändringen inom den dåtida tyska rättsvetenskapen sammanhängde inte bara med vetenskapliga faktorer. Också externa omständigheter spelade en stor roll. Här kan nämnas den industriella revolutionen i Tyskland, de politiska enhetssträvandena och den tyska liberalismens historiska nederlag 1848. 3.4. Gerbers rättsteoretiska uppfattning Både Kuntze och Jhering talade om motsatsställningen mellan en rent historisk-receptiv och en dogmatisk-produktiv jurisprudens, somutgjorde en viktig del av vändpunkten i rättsvetenskapen omkring 1850. Det var blott genom ett användande av den dogmatisk-produktiva rättsvetenskapen som det var möjligt att behärska nutidens rättsliga problem.De ledande inom denna typ av rättsvetenskap blev vid denna tid germanisten Karl Friedrich von Gerber (1823—91) och romanisten Rudolf von Jhering (1818—92).^^ Gerber och Jhering samarbetade länge intimt och deras uppfattning om rättsvetenskapens uppgift och metod var samstämmig under många år. Ett sådant samarbete mellan en germanist och en romanist var ovanligt vid denna tid. År 1857 började de gemensamt utgeJahrbiicher fur die Dogmatik des heutigen römischen und deutschen Privatrechts. Gerber hyste stor respekt för romanisternas förmåga att räkna med begrepp och han blev den förste germanist som medvetet sökte överföra deras vetenskapliga metod på det egna rättsområdet. De äldre germanisterna hade ägnat sin uppmärksamhet åt den historiska utvecklingen, nu gällde det den juridiska utformningen av gällande germansk privaträtt.Denna kunde dock inte återfinnas i en bestämd rättsordning i ett land, utan sönderföll i den partikulära rättsbildningen i ett antal olika tyska stater. Det enande och gemensamma elementet blev därmed den germanistiska rättsvetenskapen och dess uppgift blev nu att av det splittrade rättsmaterialet på teoretisk väg utarbeta denna gemensamma germanska privaträtt. Därmed kunde man skapa underlag för en enhethgare tysk rättsordning.^"^ Orsaken till att den germanska rätten måste anses vara efterbliven fann Gerber i att den var alltför bunden vid sina samhälleliga förhållanden. Den saknade därmed den nödvändiga abstrakta formen och lämpade sig därför inte för ”. . . die voraussetzLingslose und absolute Herrschaft des juristischen Gedankens, das reine Rechnen mit Begriffen.” Det fanns dock inga teoretiskt motiverade hinder för att systematiskt sammanställa och analysera samt konstruera den germanska privaträtten efter samma principer, som tidigare använts vad avser den tysk-romerska rätten. Detta innebar en åtskillnad av det historiska från det rättsdogmatiska och framför allt det politiska och det statsrättsliga från civilrätten, konstaterade Gerber. Vid det vetenskapliga arbetet var Gerber angelägen att klart åtskilja juristens 67 71
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=