54 grundad på empiriska rön utvecklades en grundad på teoretiska rön. Man utformade en dogmatisk vetenskap och därmed fulländades en redan påbörjad vetenskaplig formalism. Detta utgjorde ett grundläggande avgörande i förhållandet mellan rättsvetenskapen och den sociala verkligheten. Enligt Franz Wieacker innebar rättsvetenskapens formalismett slutgiltigt avlägsnande från den samhälleliga, politiska och moraliska verkligheten hos rätten.^' 3.3. Positivism och rättspositivism Efter Puchtas rättsteori utvecklade ett antal rättsvetenskapsmän vidare den rättsdogmatiska metoden inompandektvetenskapen. De viktigaste av dessa var Jhering, Gerber, Laband och Windscheid. Dessa rättsvetenskapsmän skall behandlas särskilt i det följande. Civilrätten var vid denna tid basvetenskapen och den rättsdogmatiska metoden utvecklades inom denna men kom sedan också att överföras på andra rättsvetenskaper, främst den offentliga rätten.^" Den formella begreppsanalysen, där arbetet med de juridiska begreppen blev allt mer avlägsen från det faktiska rättslivet, brukar betecknas som begreppsjurisprudens (Begriffsjurisprudenz). Vid mitten av 1800-talet utvecklades i anknytning till pandektvetenskapen det som man brukar beteckna som rättspositivism. Det finns uppenbarligen ett samband med den allmänna positivism, som Comte utvecklade men det finns också viktiga skillnader mellan dessa båda företeelser. I det utvecklingsschema som Comte laborerade med utgjorde ju det tredje, det positiva stadiet, det där man strävade att få en klar bild av verkligheten med stöd av fakta, förvärvad genom empiriska rön. I detta låg också ett avvisande mot föreställningen att man kan förklara verkligheten på religiös eller metafysisk väg.’^ Genom exakta iakttagelser av verkligheten strävade Comte att fastställa lagbundenheten hos samhällets utveckling och att därigenom behärska denna. Han var här påverkad av naturvetenskaperna och deras lagar. Genom att behärska naturen och samhället skulle man säkerställa den framtida utvecklingen och kunna utforma den medvetet på ett planmässigt sätt.''"’ Det är här nödvändigt att försöka klargöra innebörden i begreppet rättspositivism. Karl Olivecrona har framhållit att man lagt in upp till tolv olika betydelser i begreppet rättspositivism.^^ En typ av denna var den ur pandektvetenskapen utvecklade begreppsjurisprudensen. Härvid utgick man från det av juridiska begrepp uppbyggda rättssystemet och detta innebar i praktiken ett avståndstagande från verklighetens sociala och rättsliga problem. Här fanns således en skillnad mot den allmänna positivismen, där man sökte sitt material i sociala fakta. Franz Wieacker har betecknat detta förfaringsätt som rättsvetenskaplig formalism. Vid hanteringen av dessa begrepp skalade man bort alla icke-juridiska värderingar eller syften. Endast mot denna bakgrund blir följande uttalande av den berömde rättsvetenskapsmannen Windscheid förstå-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=