52 autonomic, das ist in der Tat die originate Schöpfung Savignys, ohne welches caput und fundamentum das Zivilrecht des 19. Jahrhunderts nicht zu denken » 38 ISt. Man kan enligt Helmut Going tänka sig tre olika betydelser av ordet system, när man sysslar med 1800-talets tysk rättsvetenskap: 1. System likamed en avspegling av en objektiv ordning hos tingen, 2. System likamed en subjektivt planmässig ordning av ett givet stoff och 3. Systemlikamed ett sammanhang av deduktivt grundade satser. Det inom Historiska skolan utvecklade systemet faller inom kategori 1.^^ Det juridiska systembegreppet var ingenting som Savigny helt nyskapade. I själva verket går det pandekträttsliga systemet under 1800-talet tillbaka på de naturrättsjurister somvar verksamma under 1700-talet. Den egentlige skaparen av ett deduktivt begreppssystem var Christian Wolff. Det har visat sig möjligt att påvisa att detta systembegrepp via ett antal mellanliggande forskare direkt upptagits av Savigny, därpå vidareutvecklats av andra tyska jurister under 1800-talet och slutligen även tagits upp i Savigny ville inte anförtro rättens utformning till staten genom lagstiftning utan åt de rättsvetenskapligt utbildade juristerna. Dessa utgjorde företrädare för den frie, självständige, av det Humboldtska idealet präglade medborgaren. Samtidigt var de emellertid också representanter för det borgerliga samhället. Genom anknytningen till den romerska rätten och med utgångspunkt från Kants privatautonomi för de enskilda samhällsmedborgarna utformades en privaträtt som låg väl i linje med de borgerliga gruppernas intressen. Den liberala rättstaten hade bara att ange ramarna, mom vilka medborgarna hade att hålla sig inom. När väl rättsnormerna en gång var utformade, hade statsmakten ingen anledning att lägga sig i de enskilda medborgarnas rättsliga mellanhavanden, så länge som dessa inte utgjorde några normöverträdelser. Utan att vara politiskt liberal i någon rimlig bemärkelse kom därmed Savigny att finna en på lång sikt realistisk väg att omvandla det tyska samhället i ekonomiskt liberal riktning."” 3.2. Puchtas rättsteori Georg Friedrich Puchta (1798—1846) var elev till Savigny men dog ung, långt före sin lärofader.Han komatt tona ner betydelsen av det historiska perspektivet och i stället framhäva vikten av begreppsbildningen inomden gällande civilrättcn. Kärnpunkten i Puchtas rättsteori är hans rättskällelära. Vid sidan av lagstiftning och sedvanerätt, grundad på folkets gemensamma övertygelse (Volksgeist), räknade han också med rättsvetenskapen som en tredje självständig källa till gällande rätt. För Savigny var alltid juristernas rättsbildande verksamhet att uppfatta som en formav sedvanerätt. Han skilde mellan den formella juristrätten, där juristernas rättsbildande verksamhet går direkt tillbaka på
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=