48 ditionellt har man ofta velat uppfatta startpunkten för den Historiska skolan i den s.k. Kodifikationsstriden 1814.''* Professorn i civilrätt vid Heidelberguniversitetet Anton Friedrich Justus Thibaut föreslog då ju skapandet av en gemensam civillag i det politiskt splittrade Tyskland. Thibauts initiativ måste ses mot bakgrunden av den nationella tyska resningen mot Napoleons välde vid denna tid. Han var en glödande patriot och ville bidra till att skapa bättre förhållanden för de enskilda medborgarna i sitt älskade fosterland. Tyskland var — och förblev ju länge än - politiskt splittrat men språkligt och kulturellt fanns ändå en stark känsla av enhet. Thibauts laginitiativ väckte Savignys livliga indignation. Också han var på sitt sätt tysk nationalist. Han var stark motståndare till den franska lagstiftningen, - ett rättsligt uttryck för 1789 års idéer om frihet, jämlikhet och broderskap - som fått starkt inflytande på rättsutvecklingen i stora delar av Tyskland.'^ Omman nämligen vid denna tid skulle börja utarbeta ett förslag till en gemensam civillagbok för hela Tyskland, skulle en sådan lag inte kunna undgå att starkt påverkas av den franska Code Civil enligt Savignys uppfattning.'^ Ett indirekt belägg för att denna uppfattning var berättigad kan man finna i det faktum, att i de delar av Preussen väster om Rhen, vilka avträtts till Frankrike 1806, kom man att hålla fast vid Code Civil som rättskälla även efter 1814. Trots att dessa områden då återförenades med Preussen, fortsatte Code Civil att vara gällande rätt där ända fram till dess att BGB trädde i kraft den 1 januari 1900 - och detta trots att den franska lagen ändå måste ha uppfattats som en främmande ockupationsmakts rättsordning i den europeiska nationalismens århundrade.'* Savigny, somsedan 1810 var professor i civilrätt vid det nystartade reformuniversitetet i Berlin, utgav således 1814 en mot Thibauts förslag polemiskt upplagd skrift. Vom Beruf unsrer Zeit fur Gesetzgebung und Rechtswissenschaft. Emellertid hade Savigny redan under lång tid tänkt över en rad principiella problem angående rätt, lagstiftning och rättsvetenskap och Vom Beruf har framför allt en principiell och programmatisk betydelse. Inomden modernaste tyska rättshistoriska forskningen vill man också nyansera bilden. Savignys uppfattning hade redan börjat forma sig tidigare, i vissaavseenden ganska långt före 1814. Detta år utgör inte någon skarp gräns och idéerna är inte riktigt så nya eller helt originella, som man traditionellt har föreställt sig.'^ Omman vill få en sammanhängande bild av Savignys rättsteoretiskaprincipuppfattning, bör man dock söka sig till just VomBeruf . . ., till den inledande, programmatiskt utformade uppsatsen i den tidskrift somhan 1815 började utge tillsammans med en krets likasinnade, Zeitschrift fiir geschichtliche Rechtswissenschaft och till det inledande bandet av hans stora verk om den dåtida gällande tysk-romerska rätten. System des heutigen Römischen Rechts (1840). Savigny var kritiskt inställd till naturrättstänkarnas tilltro att man genom stora omfattande kodifikationer skulle kunna på rent rationalistisk väg omdana
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=