30 Jacob Edvard Boethius övertog nu tjänsten i civilrätt och kvarstod där till sin död 1849. Efter en lång tillsättningsstrid efterträddes han på denna post 1851 av Knut Olivecrona, som verkade där framtill 1868, då han utnämndes till justieråd."^ Olivecrona var verksam som civilrättslig författare genom sina båda arbeten Om makars giftorätt i bo, som utkom i fem upplagor 1859-82, och Testamentsrätten enligt svensk lagstiftning (1880, ny upplaga 1898). Båda dessa verk blev standardarbeten, som användes flitigt inom undervisningen under lång tid. Mest känd inte minst internationellt blev Olivecrona för sitt 1866 i en första upplaga utkomna arbete Omdödsstraffet, vilket 1868 översattes och utgavs på franska. Också den reviderade och omarbetade upplagan av samma verk från 1891-utgavs 1893 i fransk översättning. Olivecrona blev genomdetta arbete en välkänd person inom juristkretsar i Europa, vilket inte minst hans rikhaltiga brevsamling på Uppsala Universitetsbibliotek vittnar om. Han var också medlem i ett stort antal internationella sällskap såsom Institut de France, Institut de droit international och Internationalistische kriminalistische Vereinigung, den organisation somtillkompå initiativ av den tyske straffrättsprofessorn Franz von Liszt 1889. Ny professor i civilrätt i Uppsala efter Olivecrona blev Ernst Viktor Nordling. Denne hade 1859 blivit först docent och sedan adjunkt i romersk rätt och svensk allmän lagfarenhet, professor i samma ämnen jämte juridisk encyklopedi 1867 och sedan professor i civilrätt 1868—98. Till skillnad från många andra svenska samtida jurister var Nordling en ganska produktiv skribent. Mest känd - och av mycket att döma med stort inflytande på den svenska civilrättsliga doktrinen - blev han med sma 1882 utgivna Föreläsningar i Svensk Civilrätt Allmänna delen.Detta arbete kom sedan i nya upplagor 1891 och så sent som 1913, långt efter författarens död (han avled 1898). På den centrala platsen som professor i civilrätt under 30 år vid landets då ojämförligt ledande )uridiska fakultetborde Nordling ha haft förutsättningar att spela en betydelsefull roll för den svenska civilrättsliga doktrinen och för den svenska juridikens vetenskapliga utveckling. Många anser också att han gjorde det. En av hans elever Ernst Trygger framhöll i en artikel i Nordisk Familjebok: ”N:s författarskap utmärkes av en sann uppfattning av det praktiska livets behov. Rätten fick enligt hans mening aldrig utgöra en tvångströja på samhället, utan borde smidigt foga sig efter samhällslivets olika skiftningar. Vid sin tolkning av gällande rätt lämnade han ofta värdefulla bidrag till lagstiftningsarbetet. Hans inflytande på praxis och lagstiftning har ock varit betydande. Tryggers uppfattning omNordling kan ha påverkat senare skribenter.'^' I alla händelser uttrycker Almquist en bedömning likartad med Tryggers och formuleringen om rätten som en tvångströja på samhället är praktiskt taget ordagrant övertagen av honom.Almquist finner därutöver Nordlingvara en självständig forskare och att denne var starkt medveten om de krav det praktiska 27 » 30
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=