325 Vid närmare granskning visar det sig dock härvid att bakom det vaga begreppet allmänna rättsgrundsatser, kunde detta i praktiken innebära en sats som var hämtad från romersk rätt. Så är fallet hos Almén, som argumenterar för en viss lösning med utgångspunkt från principen Res inter alios acta aliis non praejudicat. (Ett rättsförhållande mellan två personer inverkar inte på andra.) ^ Almén säger samtidigt explicit i ett annat sammanhang att ledning för att förstå vad man skall sluta sig till på grundval av allmänna rättsgrundsatser kan man också hämta från en tysk juridisk diskussion, sominte utgår från källställen i Corpus Juris Civilis. var det då de svenska juristerna i sista hand kunde låra sig av de tyska rättsvetenskapsmännen? På den frågan är svaret entydigt. Man skulle lära sig ett strängt logiskt behärskande av sitt material, med hjälp av klart definierade och avgränsade juridiska begrepp skulle man bygga upp en hierarki av överoch underordnade begrepp. Genomstudiet av läroböckerna och åhörandet av föreläsningarna i främst pandekträtt skulle den svenske juristen ”... i de romerska mästarnas skola vänja sig vid juridisk abstraktion och lära sig huru en juridisk uppgift skulle behandlas.” Enligt Afzelius skulle ett studiumav Windscheids berömda pandektlärobok ge de svenska juristerna en metodisk förebild: ”Där se vi ungefär samma problem, somvårt dagliga liv ställer på vår rätt såsom medel och vi kunna därav inhämta huru de från vår rätts synpunkt böra lösas. Det är mot denna bakgrund naturligt att det i varje här undersökt avhandling mer eller mindre explicit återkommer en diskussion om hur man skall foga in den speciella rättsliga företeelse man sysslar med inom ramen för det rättsliga begreppssystemet. Ar den eller den avtalstypen att inordna under den ena eller den andra överordnade avtalskategorin? Var någonstans hör den hemma? Vad utmärker just den avtalstypen till skillnad från alla andra? Har den något gemensamt med en närliggande avtalskategori, vilka är likheterna, vilka skillnaderna? Hur skall den rättsliga ”konstruktionen” utformas? Speciellt besvärligt blir det när den traditionella civilrättshga systematiken mte passar in i det problemområde man sysslar med. Detta blir särskilt påtagligt, när det gäller Undéns studie av Kollektivavtalet, som innebar utformningen av en helt ny avtalskategori, av en art, somaldrig hade funnits före industrialiseringsprocessen. I ett sådant läge gav den romerska rätten knappast någon hjälp vid utformningen av en ny typ av rättslig begreppsbildning. Man kan nämna en annan typ av komplikation sombegagnandet av den juridiska metoden medför; det är när den traditionella mer eller mindre abstrakta begreppsvärlden krockar med den rättsliga verkligheten. På det ger Alméns avhandling exempel. Att behandla läran om auktion i anslutning till framställningen av köpeavtalet är visserligen praktiskt försvarbart, kanske t.o.m. förnuftigt men då det strider mot rättssystematikens uppbyggnad, framstår det för honom rent systematiskt sett som mindre tillfredsställande. Vad 6
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=