317 ling, som finns bevarad i Ivar Afzelius’ samling E 9482 och E 9488 pä Riksarkivet, få en bild av kontakterna och tankeutbytet mellan de båda rättsvetenskapsmännen. Brevväxlingen behandlas översiktligt i Modéers uppsats ”Käre Francis!” - ”K)aere Ivar!” Några ord ombrevväxlingen mellan Ivar Afzelius ocb Francis Hagerup i Festskrift till Erik Anners s. 127 ff. Ivar Afzelius till Francis Hagerup 27/9 1888, E 9482 Ivar Afzelius’ samling RA. Afzelius: Francis Hagerup död i SvJT 1921 s. .S8. Hagerup a. a. s. 22. Jhermgs jämförelse mellan den juridiska och kemiska metoden behandlas i Wolf a. a. s. 641. Hagerups hänvisning gäller Windscheid: Fehrbuch des Pandektenrechts Bd 1 § 24. Hagerup a. a. s. 23. Se brevkoncept till F/rik Thyselius 5/6 1915, Fi 9493 Ivar Afzelius’ samling RA. I exempelvis brevkonceptet till Tbyselius, i brev till Ludvig Annerstedt 2/12 1874, G 2 g Brev till Ludvig Annerstedt UUB och i brev till Francis Hagerup 9/11 1911, E 9482 Ivar Afzelius’ samling RA. Ivar Afzelius: Litteraturanmälan i Naumanns Tidskrift 1879 s. 677. Ibidem s. 677 f. Koncept till odaterat jundiskt anförande omväxelrätt, sannolikt riktat till studenter under Afzelius’ tid som akademisk lärare i Uppsala under 1870- och 1880-talen, E 9484 Ivar Afzelius’ samling RA. Odaterat handskrivet manuskript med titeln ”Omrätt i allmänhet och dess olika arter” i E 9485, Ivar Afzelius’ samling RA. Även detta manus har sannolikt anknytning till Afzelius’ verksamhet som akademisk lärare. Se härom Savigny: System des heutigen römischen Rechts Bd 1 ss. 14 ff och 35 ff. Savigny använder också pä flera ställen uttrycket ”gemeinsames Volksbewusstsein” (ex. s. 42). Ivar Afzelius talar på motsvarande sätt om ”folkets gemensamma rättsmedvetande.” (Savigny a. a. s. 14 ”In dem gemeinsamen Bewusstsein des Volkes lebt das positive Recht.”) Savigny a. a. s. 9 f, se om Savignys uppfattning om begreppet rättsinstitut Larenz: Methodenlehre der Rechtswissenschaft s. 11 och Wilhelm: Zur juristischen Methodenlehre im 19. Jahrhundert s. 47. Se detta kapitel s. 310, särskilt texten i anslutning till not 50. Jhering: Unsere Aufgabe i Jhermgs Jahrbiicher Bd 1 s. 9. Aven Windscheid använde sig av begreppet Konstruktion i samma innebörd, även om han inte lade samma vikt vid det somJhering, Windscheid a. a. Bd 1 § 24. (fjärde upplagan). För uppfattningen om sedvanan och sedvanerätten mom Historiska skolan se Puchta: Das Gewohnheitsrecht särskilt s. 143 ff och Savigny: Vom Beruf . . . s. 14 f. (”Die Summe dieser Ansicht also ist, das alles Recht auf diese Weise entsteht, welche der herrschende, nicht ganz passende Sprachgebrauch als Gewohnheitsrecht bezeichnet, d. h. dass es erst durch Sitte und Volksglaube, dann durch Jurisprudenz erzeugt wird, iiberall also durch innere, stillwirkende Kräfte, nicht durch die Willkiir eines Gesetzgebers.” — Den citerade meningen ger i ett koncentrat kärnan i Savignys rättsteoretiska uppfattning.) Bedömningen vilar på författarens egen upprepade läsning av Savignys programskrift Vom Beruf . . . och pä uppfattningar i den tyska rättshistoriska litteraturen, se exempelvis Hattenhauers inledning till Thibaut und Savignv . . . s. 47. Hagströmer: Om förhållandet emellan lagstiftning och vetenskap på den svenska straffrättens område i TtR 1889 s. 446. *’'* Ibidem s. 447 f. Hänvisningen till Jhering gäller dennes programuppsats Unsere Aufgabe i Jherings Jahrbiicher bd 1 s. 5 och avser uttryckligen endast uttrycket rättsvetenskapens ”produktiva verksamhet.” Vid en jämförande läsning av Hagströmers och Jherings framställningar är det emellertid slående att se hur starkt influerad den svenske juristen visar sig vara av sin berömde tyske föregångare. ”Denne mästare” som Hagströmer en gäng kallade Jhering i ett privatbrev, se häromJohan Hagströmer till Gustaf Mittag-Leffler 10/5 1874, L 62:19 Mittag-Lefflers samling KB.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=