316 sökta perioden (decennierna kring sekelskiftet 1900). Uppfattningen om den särpräglade svenska rättsutvecklingen på självständig, nationell grund tycks ha vant dominerande bland de svenska rättsvetenskapsmännen vid denna tid. Den gick ju även väl i linje med den Historiska skolans rättsvetenskapliga synsätt. Det är f.ö. först under de senaste decennierna som det börjat stå klart hur starkt influerat Sverige har varit i fråga omreception av exempelvis romersk rätt under 1600-talet. Se häromJägerskiöld: Handelsbalkens utländska källor och Studier i reception av utländsk rätt under den vngre landslagens tid. Knut Olivecronas skrivelse omvandlades av den Juridiska fakulteten i Uppsala till dess egen skrivelse till Universitetskanslern, Juridiska fakultetens protokoll 4/5 1859, A 1:3 Uppsala Universitets arkiv UUB. Olivecrona behandlade också önskvärdheten av en förstärkning av resurserna för studiet av och undervisningen i romersk rätt i den samma år publicerade skriften Omden )uridiska undervisningen vid Universitetet i Uppsala . . . s. 28 f. Nordling a. a. s. 702 f. Se kapitel 2 s. 31 (Olivecronas uttalande). Malmström: Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet i Uppsala University 500 Years Bd 11 s. 34. Exempel på reservationer mot Boströms åskådning finns i Nordlings Föreläsningar i Svensk Civilrätt, allmänna delen s. 21. För Savignvs vetenskapssyn se exempelvis Hans Hattenhauers inledning till Thibaut und Savigny, Ihre programmatischen Schriften s. 49 f och Wolf: Grosse Rechtsdenker der deutschen Geistesgeschichte s. 531 f. Georg Beselers kritik av Savignv behandlas bl.a. av Paul Koschaker i Europa und das römische Recht s. 152 och av Hans Hattenhauer i Zwischen Hierarchic und Demokratie s. 163. Hattenhauer a. a. s. 168 ff. Wolf a. a. s. 644 ff och Wieackcr: Privatrechtsgeschichte der Neuzeit s. 451. Afzelius: Om tvska rikets högsta domstol i Naumanns Tidskrift 1881 s. 498 f. ’’ Afzelius: Om föreläsningarna vid universiteten i Tvskland ... i Naumanns Tiefskrift 1877 s. 732. Afzelius a. a. s. 734. Ibidem s. 733. Ivar Afzelius i Naumanns Tidskrift 1881 s. 499. Ivar Afzelius i Naumanns Tidskrift 1877 s. 733. Savignys stora rättsvetenskapliga arbete pa äldre dagar var System des heutigen römischen Rcchts i 8 band (1840-T8). Afzelius a. a. s. 733 f. Se not 5 i detta kapitel. I detta sammanhang är det lämpligt att erinra om att Jhertng vid denna tid (slutet av 1860- och början av 1870-talet) hade modifierat sin tidigare intagna rättsteoretiska ståndpunkt. Slagordet Durch das römische Recht und fiber das römische Recht är tvpisk för den unge Jhenngs vetenskapssyn. Malmström a. a. s. 50 ff. Olivecrona framförde sin uppfattning i Omden juridiska undervisningen vid Universitetet i Uppsala . . . s. 32. ■" Juridiska fakultetens i Uppsala protokoll 19/5 1896 s. 121 f, A 1:7 Uppsala Universitets arkiv UUB. Se härom allmänt Elvander: Harald Hjärne och konsersatismen och Odén: Lauritz Weibull och forskarsamhället. Se kapitel 10 s. 172 fl cich 16 s. 247. Ursprungligen hade Hagerups uppsats titeln Nogle ord om den nyere retsvidenskabs karakter. När den omtrycktes i en uppsatssamling drvgt tio år senare, ändrades titeln till Til retsvidenskabens metode. Se Hagerup: Udvalgte mindreJuridiske afhandlinger Bd 1 s. 1 ff. Det kan förtjäna att påpekas, att denna artikel egentligen från början grundade sig på en installationsförelåsning i Oslo 1887. Afzelius och Hagerup var medredaktörer i TfR under tiden 1888-1920 (fram till Hagerups bortgång). De brevväxlade flitigt under denna tid och man kan med hjälp av deras omfattande brevväx-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=