315 (Windscheid hade avlidit 1892; de två sista upplagorna utkomgenom en annan jurists förmedling vid namn Theodor Kipp.). Det fanns inte längre något praktiskt behov av en sådan auktoritativ framställning i pandekträtt. Nu följer i stället de stora lagkommentarernas tid - Plancks, Staudingers och Eneccerus’ - Nipperdeys kommentarer till BGB. Man kan därmed konstatera, att de objektiva förutsättningarna för en reception i Sverige av tysk-romersk rätt per se hade kommit att ryckas undan genom faktorer som befann sig utanför de svenska juristernas kontroll. Men den från den tysk-romerska pandekträtten recipierade juridiska metoden, den försvann inte. Den kunde mycket väl leva vidare såväl momtysk somsvensk civilrättshg doktrin. Noter till kapitel tjugoett ' Se om förskjutningen av intresseområdet för romersk r.ätt Schlosser: Grundziige der neueren Privatrechtsgeschichte s. 160 oeh Wesenberg: Neuere deutsche Privatrechtsgeschichte s. 194. ’ Windscheid; l.ehrbuch des Pandektenrechts Bd 1 § 6, fj.ärde upplagan. ^ Wrede: I fråga om den romerska rättens studium hos oss i FJFT Bd 36 (1899) s. 61. Nordling; Om Romerska Rättens, Juridiska Encvklopediens och Rättshistoriens betydelse för rätts-studiet i Naumanns Tidskrift 1867 s. 705 f. ^ Nordling a. a. s. 711. Tankegången att det är nödvändigt att gä utöver den romerska rätten hade tidigare myntats av Jhering med det berömda slagordet ”Durch das römische Recht und iiber das römische Recht hinaus.” Se härom kapitel 3 s. 62. Nordling a. a. s. 711. ^ Trygger: Om fullmakt s. 22 f. ** Harald Hjärne till Ivar Afzehus 3/2 1875, E 9489 Ivar Afzelius’ samling RA. Kreuger i Naumanns Tidskrift 1881 s. 575. Ibidem s. 577. ” Theorell: Idéer till en universitetsreform ... s. 12. ’’ Olivecrona: Om den juridiska undervisningen vid Universitetet i Uppsala . . . s. 29. Hamilton: Reseberättelse 1872-73, tryckt i Den Historiska skolan och Fund s. 140. Se exempelvis Olivecrona a. a. s. 28. Winroth i Naumanns Tidskrift 1886 s. 340 f, jmf med Ibidem: Strödda uppsatser VI s. 137. Winroth: Strödda uppsatser VI s. 137. Nordling För Afzelius’ uppfattning se hans reseberättelse tryckt i Naumanns Tidskrift 1877 s. 720 ff och hans brev till I.udvig Annerstedt m.fl. 1874-75. Se härom kapitel 7 s. 122 ff. ” Ivar Afzelius i första kammarens debattprotokoll nr 25 1900 s. 23. Afzelius: Eitteraturöversikt i Naumanns Tidskrift 1879 s. 677. Koncept till riksdagsanförande av Ivar Afzelius, E 9484 Ivar Afzelius samling RA. Det rör sig om ett koncept till ett riksdagsanförande i en diskussion om behovet att stärka den juridiska bildningen i Sverige. Framställningen i konceptet är tydligare och mer pregnant än den tryckta versionen, som återfinns i första kammarens protokoll nr 25 1900 s. 22 f, med det undantaget att i motsvårigheten till den första här citerade meningen använde Afzelius uttrycket ”rättsvetenskapens utbildning” i det tryckta protokollet i stället för ”uppkomsten av en juridisk litteratur” i konceptet. Det rör sig här om samma anfcirande som hänvisas till i not 19. Hur stor vikt denna nationella faktor borde tillmätas är svårt att ha någon bestämd uppfattning om. Men det är ju allmänt känt att nationalismen levde ett rikt liv i Sverige under den här under704, jmf med Trvgger a. a. s. 23. a. a. s. s.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=