298 mer kommit att intressera sig för den romerska rätten i dess egenskap av historiskt framvuxen företeelse. Den romerska rätten under antiken blir det centrala forskningsområdet för de romerskrättsliga specialisterna.' Det var dock inte tal omatt överge den metod vid det juridiska arbetet, som växt fram under 1800-talet inomden tyska pandektvetenskapen. Den romerska rätten framstod enligt Windscheid som grundvalen för all modern privaträttsvetenskap.' Den finske juristen Rabbe Axel Wrede konstaterade 1899, att forskningen om romersk rätt ”more germanico” hade spritt sig från Tyskland och Frankrike över till områden, somtidigare ställt sig främmande för romersk rätt, exempelvis Ryssland och England.' Vid arbetet med detta avsnitt har det visat sig nödvändigt att vidga ramen för undersökningen. Principiella resonemang om den Fdistoriska skolan, romersk rätt och juridisk metod är sällsynta företeelser inomsvensk juridisk doktrin vid denna tid. Det förekommer mycket sällan sådana i de doktorsavhandlingar, som här undersökts. Det har därför framstått som nödvändigt att använda annat tillgängligt källmaterial för denna period för att kunna kartlägga synsättet i dessa frågor. I och för sig är det beklagligt, att det inte varit möjligt att hålla fast vid den givna ramen men däråt är intet att göra. I alla händelser är det ändå avsikten att försöka visa i avslutningskapitlet, att de undersökta avhandlingarna utgör belägg på de företeelser eller synsätt som här behandlas på ett mer övergripande, principiellt plan. Nyckelbegreppet när det gäller mångtydighet i fråga om innebörd är romersk rätt. Det är inte endast så att olika jurister kan mena olika saker, när de talar om betydelsen av romersk rätt. Samma jurist kan mena en sak vid ett tillfälle, vid ett annat tillfälle något helt eller delvis annat. Människor utvecklas och förändras och deras uppfattning med dem. År 1867 höll Ernst Nordling i samband med att han installerades somprofessor en föreläsning med titeln ”OmRomerska Rättens, Juridiska Encyklopediens och Rättshistoriens betydelse för rätts-studiet.” Det var dessa tre ämnen som ingick i professurens verksamhetsområde. Nordling ville bl.a. söka precisera betydelsen av den romerska rätten inom det dåtida svenska rättslivet. Han framhöll, att romersk rätt hade spelat en stor roll och fortfarande spelade en stor roll inomeuropeiskt rättsliv. Rättsvetenskapsmännen hade också bidragit härtill genomatt i stor utsträckning ägna sig åt att utforska romersk rätt. Resultatet av detta hade blivit att ”. . . all europeisk juridik har klätts i romerska rättens dräkt, denna rätts grundsatser och huvudstadganden hava upphöjts tdl allmänna rättsprinciper, vilkas giltighet icke kunnat betvivlas.” Följden av detta hade i sin tur varit att romersk rätt hade kommit att fungera såsom juridisk encvklopedi eller om man utvecklat en särskild juridiska encyklopedi, så hade man gjort det genom ett sammandrag av bestämmelserna i den romerska rätten.' Det fanns också jurister i Sverige somhävdat en ståndpunkt för svenskt vidkommande som överensstämde med vad som här sagts om användandet av
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=