21. De svenska juristernas uppfattning i de grundläggande civilrättsliga principfrågorna: synen på den Historiska skolan, den romerska rätten och den juridiska metoden Tre aspekter på det juridiska tänkandet framstår som särskilt betydelsefulla inom den svenska )uridiska doktrinen under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det rör sig om synen på den Historiska skolan och dess program för rättsvetenskaplig forskning, uppfattningen om den romerska rättens betydelse för dåtidens jurister och rättsvetenskap samt den juridiska metoden. Även omdet är befogat och nödvändigt att söka särskilja dessa aspekter, måste man samtidigt ha klart för sig, att de i praktiken ofta tenderar att gä in i varandra. En jurist kunde ofta pä en gäng vara en varm anhängare av den Historiska skolan, av romersk rätt och förespråka användandet av den rättsdogmatiska metoden. Snarast var en sådan inställning den normala. Studiet av romersk rätt framstod för mänga av den tidens svenska rättsvetenskapsmän som det bästa sättet att lära sig en riktig juridisk metod och att med hjälp härmed kunna studera det egna landets gällande rätt och dess rättshistoria. Ett problemsom framkommer vid en analys av de tre nämnda aspekterna pä svensk juridisk doktrin är att mänga jurister uppenbarligen avser olika saker, när de talar omdessa här nämnda företeelser. Vad kunde man exempelvis avse, när man talade om romersk rätt? Man bör också ha i minnet, att den period som avhandlingen täcker (1870—1914) är ganska läng. Under den tiden kunde det förekomma förskjutningar i synsättet och prioriteringarna. Dessutom är det i och för sig ingenting som hindrar, att en och samma person kunde ha en bestämd uppfattning säg 1880 och en annan - eller delvis annan - lika bestämd uppfattning t.ex. 1910. Det kan här vara anledning att försöka precisera några bakomliggande anledningar till förändringar i synsättet 1880 respektive 1910. 1880 var fortfarande lus Commune eller Gememes Recht - uttolkad av pandektvetenskapsmännen gällande rätt i stora delar av Tyskland. Efter det att BGB trätt i kraft 1900 var situationen en helt annan i Tyskland. Det praktiska behovet att utbilda jurister i pandekträtt blev mycket htet i Tyskland i och med den nya civillagens tillkomst. Samtidigt hade man inom den romerskrättsliga forskningen mer och
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=