292 kunde man använda det positiva uttrycket: en utfästelse att vid arbetsavtalens ingående iakttaga kollektivavtalets normer. Men en sådan förpliktelse får icke förvilla. Eftersom i vårt fall arbetsavtal över huvud icke behöva ingås av arbetsgivaren, måste förpliktelsen, om en sådan skall anses föreligga, tänkas Som framgår av citaten är den grundläggande tankegången iden- >’ Sfi.i negativ. tisk; Undén överför ”endast” det av Lehmann i fråga omallmänna civilrättsliga principer förda resonemanget till arbetsrättens område. Undén hämtar ofta grundläggande begrepp från sina tyska föregångare. På sidan 223 hänvisar Undén i samband med ett resonemang om strejk och lockout till begreppet arbetstid, skillnaden mellan detta begrepp och avtalstid, betalningstid och ”lohnmessender Zeitabschnitt”. Och han hänvisar här direkt till Lotmars Der Arbeitsvertrag bd I.'’^ Begreppet arbetsnormer och såsom underbegrepp till dessa individualnormer och solidarnormer har Undén hämtat hos Smzheimer.^^ Det tyska lånordet ”solidarnormer” är ju f.ö. knappast någon god svenska och visar tydligt på den tvska begreppsmfluensen. Ibland avstår Undén också från försök att översätta tyska begrepp, som han finner användbara, utan begagnar i stället de tyska termerna inom citationstecken. Så är exempelvis fallet, när han använder begreppet ”ausschliesslicher Verbandsverkehr” för att beteckna bestämmelser i kollektivavtal om att en arbetsgivare endast skall anställa fackligt organiserade arbetstagare.^^ Aven de tidigare använda begreppen ”anfänghche” och ”nachträghche Genehmigung” är ett exempel på samma benägenhet hos Undén att använda tyska arbetsrättsliga termer. Ytterligare ett exempel hos Undén framgår klart av följande citat: ”Det skulle bh ett slags tvålemmat tredjemansavtal (liksom det enkla tredjemansavtalet i förhållande till övriga rättshandlingar med tysk terminologi kallas ett ’zwei-ghedriges Rechtsgeschäft’.) uttryckligen om ett begrepp enligt tysk terminologi och uppenbarligen anser han det för sin samtids läsare vara så allmänt känt och godtaget, att han inte ens bryr sig om att tala om var han har hämtat uttrycket. Vid framställningen av tredjemansavtalet följer Undén delvis Lundstedts några år dessförinnan framlagda avhandling som ju behandlade detta av tyska jurister så älskade favorittema. Och bland de av Lundstedt behandlade och refererade tyska juristerna kan man utan större svårigheter finna belägg för den av Undén begagnade terminologin ”zwei-gliedriges Rechtsgeschäft”. Det förekommer också att Undén använder tyska termer som ”Weigerungsrecht” och ”Tarifgemeinschaft” utan att klargöra var han hämtat dem ifrån. Med ”Weigerungsrecht” menar Undén arbetstagarnas rätt att vägra arbeta, dvs. strejka, ttm exempelvis en arbetsgivare vägrar att minska arbetstiden, trots att överenskommelse träffats i kollektivavtal, att så skall ske.^' Begreppet ”Tarifgemeinschaft” innebär ett försök att kategorisera kollektivavtalet som ett sorts törenmgsavtal, konstaterar Undén.Redan i inledningen till sin avhandling använder Undén med markering av sitt eget positiva instämmande sig av utw59 Undén talar sålunda
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=