290 Det törekommer däremot i annat sammanhang att Undén mycket nära följer l.otmars framställning. Det gäller här en redogörelse för allmänna grundläggande principer rörande de huvudregler som kommer till uttryck i kollektivavtal. På nytt torde det vara enklast att belysa detta förhållande genom att parallellt redovisa de relevanta texterna i och för en jämförelse: Undén I kollektivavtalet utfästes varken arbete eller ersättning, kontrahenterna överenskomma att, därest arbetsavtal i framtiden avslutas, de skola förses med sädant innehåll som i kollektivavtalet bestämts. Väl kan det förekomma att i kollektivavtal arbetsprestationer utlovas, t.ex. genom en bestämmelse att streikande arbetare skola återupptaga arbetet, men en sådan speciell föreskrift är, enligt Lotmar, av arbetsavtalets natur och e) väsentligt för kollektivavtalet. Den hör till dess ’transitoriska’ innehåll. Fullgörandet av kollektivavtalets förpliktelser består ej i arbets- och löneprestationer, utan däri att uteslutande normenliga avtal mgås.^^ Lotrnar Im Fardvertrag versprechen die Paciscenten emander weder Arbeit noch Vergiitung; sie setzen gemeinsam fest, dass, wenn es kiinftig zum Abschluss von Arbeitsverträgen kommt, diese Arbeitsverträge, den im Tarifvertrag vereinbarten Inhalt haben . . . Wohl kann, wenn zur Zeit der Emgehung des Tarifauf der Arbeitnehmerseite vertrags ausständige Arbeitnehmer smd, im Tarifvertrag auch ausbedungen werden, dass diese die Arbeit wieder aufnehmen. somit l.eistung von Arbeit versprochen werden: allein eine solche transitorische Bestimmung gehört. . . nicht zumWesen des Tarifvertrags . . . Der Vollzug eines Tarifvertrags besteht nicht in Leistung von Arbeit und Vergiitung, sondern darm, dass Arbeitsverträge ausscbhesslich mit tanfgemässen Inhalt emgegängen werden. Parallellerna i resonemang och argumentation och tomspråkligt uttrvckssätt är här mvcket tvdhg. Av särskilt intresse är Uncléns användande av begreppet ”transitorisk”. Det förekommer inte bara i detta sammanhang htas Lotrnar utan också hos den av Undén flitigt hänvisacfe Smzheimer. Ibland kan det förekomma företeelser mom arbetsrättens område som gör skillnaden mellan kollektivavtal och arbetsavtal hårfin eller i varje fall svårbedömbar. Så är exempelvis fallet, när det träffas en överenskommelse mellan en arbetsgivare och en grupp icke fackligt organiserade arbetstagare. Frågan blir då: skall man uppfatta dessa överenskommelser som ett enda arbetsavtal, som mgåtts kollektivt eller som en rad identiskt lika arbetsavtal, låt vara att de sammanfattats i ett enda dokument? I många fall finner Undén det vara riktigt att räkna med det senare alternativet. Omdet då finns lika många arbetsavtal som det finns arbetstagare, måste man anse varje person somundertecknat och varje 1 samband med undertecknandet behörigen representerade arbetstagare vara anställd enligt de villkor som inneslutes i det här avsedda avtalet. Samtidigt är det klart, att ett dylikt avtalsdokument ej är bindande för demsommte person-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=