289 gångna avtalet. Om det tillkommer nya arbetare under den tid avtalet är gällande, så erhåller dessa i sm tur samma rättsställning som de vilka en gång ursprungligen underskrivit avtalet, allt under förutsättning att ingenting annat framgår uttrvekligen eller av bestämda omständigheter. Trots att Unden drar den ovannämnda slutsatsen från Lotmars resonemang, är han uppenbarligen inte nö)d med resultatet av sin tankemöda utan han väl)er en annan konstruktion, som han finner mera tilltalande. Undén tänker sig att kollektivavtalet primärt innebär skyldighet för arbetsgivaren att e) ingå normstridiga avtal, och detta får e) ske med vare sig med undertecknarna av avtalet eller med andra arbetare under avtalsperioden.'*^ I hela Undéns referat av främst Lotmars — men även andra tvska juristers - tankegångar kan man finna att han anknyter till begrepp som utformats eller tidigare använts av )ust Lotmar. I enlighet med Lotmar talar exempelvis Undén på flera ställen om ”anfängliche Genehmigung” och ”nachträgliche Genehmigung”,*° dvs. inledande och efterföliande godkännande. Även om Uncfén inte vill göra Lotmars teoretiska lösning på problemet till sin, så använder han ändå sig fortsättningsvis utan vidare av begreppen anfängliche och nachträgliche Genehmigung inom sin egen analys och vid förslag till lösning på det ställda problemet. I framställningen av Lotmars ståndpunkt såsom den framkommer hos Undén framgår en stark influens från den tyske på den svenske juristen. Ett klart exempel mom ramen för den här refererade frågan torde enklast kunna helvsas med följande båda parallella textexempel. Lotmar Welche Personen, wenn sie innerhalb des räumlielien und des zeitliehen Geltunj^shereieh eines Tarifvertrags einen Arbeitsverir.ig seiner Art schliessen, werden von Reebtwirkungen dieses Tanfvertrages betroffen? Undén Kollektivavtalets personliga giltighetsområde . . . äter bestämmes som den krets personer, vilka när de inom avtalets lokala och tidsliga giltighetsomräde sluta arbetsavtal, träffas av kollekt i vavtalets rättsverkningar.^' Både den språkliga och begreppsmässiga influensen är ju påtaglig. Man kan vtterhgare påpeka att den dessutom synes ha vant så stark, att Undén översatt den tyska termen ”zeithch” med ”tidslig” i stället för tidsmässig. Tidslig före faller vara en utpräglad germanism men knappast korrekt svenska. Det finns dock flera exempel på att Undén ibland nära följer resonemang och tankegångar framförda tidigare av Lotmar. Det förekommer också ganska ofta, att han inte vill godta resonemang framförda av den senare. Ofta har det då att göra med att Lotmar inte vill betrakta fackföreningen som en jundisk person som för sina medlemmar bindande kan ingå kollektivavtal. Lotmar är nämligen företrädare för den nvhgen nämnda Vertretungstheorie, )a han anses tom som dess grundare. SJ 19
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=