288 kollektivavtalets område, saknar rättslig betydelse. Däremot framhålla vi gent emot Lotmar, att strejken kan bestämmas såsom juridiskt begrepp, utan att arbetsavtalet tas till utgångspunkt för bestämningen. Kollektivavtalet har åstadkommit en förflyttning av de juridiska begreppens gränsmarker utåt folkhushållningens marker. Det som Undén här säger om en tänjnmg av de juridiska begreppen ut mot ekonomins gränsområde blir desto mer anmärkningsvärt, som han inledningsvis i avhandlingen uttryckligt förklarat, att han inte avser att göra en nationalekonomisk studie utan helt vill behandla kollektivavtalet ur juridisk svnvinkel.Uppenbarligen har detta varit lättare att säga än att göra i praktiken. I själva verket fann Undén det vara omöjligt att göra en exakt juridisk definition på de olika former av arbetsstrider som faktiskt förekommer. Strejkens användande som stridsmetod i svfte att utöva press på arbetsgivaren för att uppnå förmåner för arbetstagarna intresserade i hög grad Undén. Hans resonemang på den här punkten är av sådant principiellt intresse, att det förtjänar att utförligt citeras: ”En strejk kan sägas föreligga, omett flertal arbetare vid ett foretag samtidigt inställa arbetet i gemensamt stndssvfte och i uppsåt att åter upptaga arbetet hos samme arbetsgivare efter stridens slut. Att arbetsavtalet ej utgör grundval för begreppsbestämningen medför, att en väsentlig betydelse i definitionen kan givas åt syftet med arbetets inställande. Det är ej fråga om endast skuld eller casus, om högre eller lägre grad av ursäktlighet. Ändamålets beskaffenhet medtages i den )uridiska definitionen. Detta ’stridssyfte’ såsom vi i korthet kalla det, innebär, att stre)ken vidtagits i ändamål att utöva påtryckning å arbetsgivaren, att förmå honom eller indirekt genom honom andra arbetsgivare till vissa åtgöranden eller underlåtanden.” Undén hänvisar till Sinzheimer i detta sammanhang och man kan lämpligen jämföra tankegången i det nyss citerade med följande avsnitt ur Sinzheimer: ”Als solche Zwangsmittel des wirtschaftlichen Krieges unserer Zeit kommen bekanntlich in Betracht: Der Streik, d. i. die zu Kampfzwecken unternommene, gemeinsam erfolgte, freiwillige Niederlegung der Arbeit seitens der Arbeiter.’”*^ Grundtanken om att använda strejken för stridssyfte är således gemensam för Sinzheimer och Undén. Tanken på stndssyftet leder f.ö. osökt tanken till Jhering, som var väl förtrogen både med ”striden” och ”syftet” inom rättslivet. Inom ramen för ett kapitel som behandlar partsställningen redogör Undén också för de juridiska problemsom är förenade vid fastställande av vilka principer, som skall gälla vid ingående av kollektivavtal mellan en arbetsgivare och ett antal oorganiserade arbetare. I huvudsak följer och refererar Undén här Lotmars resonemang, även om han också återger kritik mot denne och företar modifieringar av dennes argumentation. Undén finner avslutningsvis Lotmars resonemang vara fullt möjligt att godtaga för den frågeställning som han här behandlat. En arbetsgivare ingår enligt detta synsätt avtal med en grupp oorganiserade arbetstagare. De sistnämnda undertecknar samtliga personligen det in- >’ -13 47
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=