287 innehåll, om man inte förändrade den principiella grundvalen för ansvar och därmed för skadestånd: ”När tyska teoretiker och med dem Unden löste problemet genom att bestämma kollektivavtalets förpliktelser så, att de innehöllo främst det negativa att icke ingå normstndiga arbetsavtal, och hävdade, att fackföreningen hade ett rättsligt relevant intresse motsvarande dessa förpliktelser, hade detta knappast vant möjligt utan den uppluckring av den gamla begreppsiuridikens svstem, som genomfördes under slutet av 1800-talet, men det var å andra sidan ett offer åt detta i stort sett dock bibehållna system. Adlercreutz pekar därmed på en viktig omständighet; det har skett en uppluckring av begrepps)urisprudensen men hela sättet att tänka är fortfarande i stort sett knutet till kategorier som utformats av den äldre tyska juridiska doktrinen - och detta tominomdet helt nva område inomarbetsrätten somomfattades av en rättsfigur som kollektivavtalet. Undén behandlar också frågan omvad som gäller avseende arbetsgivaren såsom part. Htt speciellt problem som då kan uppkomma är att en fackförening ingår likalvdande avtal med flera olika arbetsgivare. Omman förutsätter att de nämnda arbetsgivarna mte uppträder som associerade (i ex. en arbetsgivarorganisation), blir då frågan, föreligger det här ett kollektivavtal eller flera hkalydande? De praktiska konsekvenserna av om det föreligger ett eller flera avtal kan vara betvdande. Om det finns ett kollektivavtal mellan exempelvis 10 arbetsgivare och 1 fackförening, kan inte en arbetsgivare ensidigt säga upp avtalet utan att hans medbröder godkänner detta handlande. Om det däremot föreligger flera likalydande avtal, kan den enskilde arbetsgivaren självständigt och utan konsultation med sina kolleger säga upp avtalet. Det kan dock i praktiken vara svårt att avgöra omdet mgåtts ett eller flera likalydande kollektivavtal. Även om det kan vara svårt att veta detta, anser Undén det dock vara möjligt och han citerar med uttrvckhgt instämmande följande uttalande av l.otmar: ”Werden inhaltlich gleiche Propositionen mehreren Arbeitgebern einzeln gemacht und angenommen, oder gehen solche Propositionen von mebreren einzehi aus und finden die Annahme der nämhchen Arbeitnehmer, so hegt doch nicht emTanfvertrag mit einer Mehrheit von Arbeitgebern, sondern eine Mehrheit von (inhaltlich gleichen) Tarifverträgen vor, gemäss der Mehrheit På den här punkten accepterar således Undén helt Lotmars argumentation och ståndpunkt i sakfrågan. De speciella förhållandena inomarbetsrätten ställer cifta dess specialister inför svårbedömbara avvägningar mellan strävandena att förvandla företeelserna till hanterliga juridiska begrepp av beprövat och välkänt slag och det ekonomiska livets krav i det moderna industrisamhället. Ett exempel på denna svårighet är, när Lotmar hävdar att strejken bara delvis är att karaktärisera som ett juridiskt begrepp. Undén både instämmer och framför invändningar. Det L.otmar säger är ”. . . riktigt så till vida somt.ex. en strejk, vilken ej innebär dröjsmål med de i arbetsavtalen åtagna förpliktelserna att prestera arbete, och som sker utanför t'l 4 1 Propositionen. von
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=