285 av vad som skall anses vara gällande svensk rätt. Uppenbarligen kan han här mycket lättare finna stöd för sm ståndpunkt dels inom den tyska doktrinen, dels inom den tyska civillagen än inom svensk doktrin och lagstiftning. Undén förutsätter, att tvister omkollektivavtalet i princip skall lösas inför en skiljenämnd, genom att t.ex. anföra avvikelser från allmänna rättsgrundsatser: ”Omman nämligen utgår från, att billigheten alltid bör vara den allmänna normen för dylika avgöranden från tred)emans sida, därest inga speciellare grundsatser föreskrivits, kommer man nödvändigt till den konsekvensen, att enligt gällande rätt tredjemans utlåtande under vissa förutsättning är anfäktbart. Soil der dritte die Leistung nach billigem Ermessen bestimmen - heter det i BGB § 319 — so ist die getroffene Bestimmung fiir die Vertragsschliessenden nicht verbmdhch, wenn sie offenbar unbilhg ist. Die Bestimmung erfolgt in diesem Falle durch Urteil.” Undén finner också att enligt svensk rätt kan obestridligen allmänna ogiltighetsgrunder anföras gentemot utslagen i en skiljenämnd. Denna måste också följa grundsatsen ombillighet för att dess utslag skall anses vara bindande för parterna.^' Vad som är av särskilt intresse här är att Undén styrker sin uppfattning om vad som anses som gällande rätt — och därmed måste rimligen avses gällande svensk rätt - genom att direkt citera ett stadgande i BGB. Och det är inte nog med detta. I sammanhanget använder Undén också den pandekträttsliga termen anfäktbart. Denna term har att göra med principerna för en rättshandlings ogiltighet. Inom den pandekträttsliga begreppsterminologin skiljde man mellan ”anfechtbar” och ”nichtig”. Omen rättshandling var anfechtbar, innebar det att en förutsättning för ogiltighet var att någon part inför domstol begärde att den skulle ogiltigförklaras. En rättshandling var däremot nichtig (automatiskt ogiltig), om den var behäftad med ett fel som stred mot gällande lag eller sedvana. Begreppsbildningen går ursprungligen tillbaka på den klassiska romerska rättens formularprocess.’’ Undén använder sig sålunda här av den mycket speciella tyska pandekträttsliga terminologin utan att närmare redovisa för läsaren sitt förfaringssätt eller dess innebörd. Den måste därför ha framstått som självklar för honom och hans juridiska läsare. Undén behandlar också den grundläggande frågan ompartställningen vid sådana kollektivavtal som mgåtts under medverkan av en rättskapabel fackförening. Vilken roll spelar fackföreningen vid ingående av kollektivavtal med en arbetsgivare? Undén finner här det lämpligt att pröva och granska innebörden hos de teorier inom den tyska juridiska diskussionen, vilka går under beteckningarna Vertretungtheorie, Verbandstheorie och Kombinierte Theorie.^^ De motsvarande svenska termerna, vilka Undén senare använder, blir då ombudsskall teorin, föreningsteorin och kombinerade teorin. Enligt ombudsteorin fungerar fackföreningen somställföreträdare (eller ombud), när kollektivavtal ingås med en arbetsgivare. Föreningsteorin innebär att det är fackföreningen som är av-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=