23 att Tyskland var resmålet för ungefär hälften av denna kategori resenärer, mer än dubbelt så många som den näst största gruppen, som reste tdl England under det att till Frankrike endast for mellan 12 och 15 procent. Majoriteten av dem som reste till England och Frankrike gjorde det för att studera respektive lands språk, medan Tyskland lockade inte bara lärare i tyska utan också pedagoger med andra typer av specialintressen.'* Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet framstod Tyskland som det ojämförligt ledande landet inom humaniora, teologi och samhällsvetenskaperna inte bara för Sverige utan också för många andra länder, bl.a. USA.'^ England, Italien och t.o.m Frankrike var starkt influerade av tysk kultur, inte minst inom rättsvetenskapen, och särskilt av Savigny.’° Tyskan var vid denna tid det ledande lärda språket internationellt sett. Detta var man mycket väl medveten om inomsvenska universitetskretsar. År 1883 började dåvarande docenten och språkforskaren Adolf Noreen utge en tvärvetenskaplig universitetstidskrift med titeln Nordisk Revy. Denna tidskrift kom under de tre år den ägde bestånd att främst ägnas åt korta rescensioner och information om nyutkommen vetenskaplig litteratur på olika områden. I sin presentationsartikel i Nordisk Revys första nummer skrev Noreen: ”Ungdomen behöver från läraren och fackmannens sida en ledtråd i det kaos av vetenskaplig, i synnerhet tysk, litteratur, som årligen översvämmar vår bokmarknad.”"' Att han uttryckligen i detta sammanhang talade om tysk vetenskaplig litteratur är betecknande för den dåtida situationen. Man kan även sammanställa Noreens konstaterande med resultatet av ytterligare en av Folke Lindbergs många stickprovsundersökningar. Den här aktuella gällde universitetslärarnas studieresor. Med utgångspunkt från Uppsala Universitets årsredogörelser för åren 1900—04 fann Lindberg att i medeltal 17,4 resor per år gick till Tyskland, 6,2 till Frankrike och 3 till England. För åren 1910—14 var motsvarande siffror än mer markerat i Tysklands favör eller respektive 22,5, 6,4 och 5,2 resor per år.'^ Man kan således konstatera att det fanns ett antal faktorer inom ramen för den allmänna historiska utvecklingen som hade en inverkan på de faktiska möjligheterna för ett receptionsförlopp, i detta fall inom det rätttsvetenskapliga området. Här är det dock även nödvändigt att granska även de mer speciella förutsättningarna i form av tjänstestruktur och personer, vilka kan möjliggöra en kvalificerad reception. Likaledes skall ges en framställning av det förändrade synsätt på den teoretiska juridiken, som växer fram under 1800-talet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=