283 riktigast att även beteckna kollektivavtalet mellan en arbetsgivare och en fackförening som förhandsavtal. Inom ramen för både den tvska och och den franska juridiska doktrinen hade framkommit den uppfattningen att man borde inrangera kollektivavtalet bland tredjemansavtalen, dvs avtal angående prestation till tredje man. Undén finner, att att man bör göra skillnad mellan berättigande tredjemansavtal ocb tredjemansavtal om underlåtande att prestera någonting. De franska juristernas argumentation avfärdar han såsom varande av mindre värde,men de tvska skribenterna tar han på större allvar. Han refererar och instämmer delvis men kritiserar också delvis resonemang framförda av Oertmann och Smzheimer. Både Oertmann och Smzheimer är kritiska mot uppfattningen av kollektivavtalet som ett tredjemansavtal. Undén fäster vikt vid särskilt ett av Sinzheimers tre huvudargument - vilka i övrigt här förbigås. Smzheimer anser nämligen, att en arbetsgivare ej åtar sig att prestera till tredje man genom kollektivavtalet. Genom ett kollektivavtal åtar sig ju arbetsgivaren att ej ingå normstridiga arbetsavtal. En underlåtenhet att ingå ett avtal utgör lika litet en prestation som en underlåtenhet att sälja en vara över ett visst pris, vilket två säljare överenskommit med varandra om. I stället presterar arbetsgivaren till fackföreningen genom sm underlåtenhet. Att denna underlåtenhet kommer arbetarna till godo är enligt Smzheimer att betrakta som en reflexverkan av det ingångna avtalet och av obligationen. Undén vill inte förneka att Sinzheimers argumentation har visst fog för sig. Att uttryckligen prestera någonting och att underlåta att prestera någonting är inte två helt jämförbara rättsliga företeelser: ”Angivandet av vissa arbetaregrupper såsom de, med vilka normstndiga arbetsavtal ej få slutas, betyder en innehållsbestämning, en prestationens allmänna begränsning snarlik en ortsbestämning vid negativa prestationen . . . Men denna logiska synpunkt torde ej hindra antagandet av tredjemansavtal med t.ex. utpräglat favormoment, där sålunda underlåtenheten är till förmån för viss tredjeman. Dennes intresse att förvärva självständigt anspråk på underlåtenheten är i dylika fall påtagligt.”"^ Undén anser det vara opraktiskt att ifrågasätta möjligheten av den tänkta rättsliga konstruktionen, om de skilda komponenterna i ett tredjemansavtal ändå finns på plats. Sinzheimers resonemang om karaktären av reflexverkan i avtalet och arbetarnas därigenom erhållna nvtta av arbetsgivarens underlåtenhet att ingå normstndiga arbetsavtal genom kollektivavtalet med fackföreningen, det avfärdar Undén. För vad innebär reflexverkan? Undén vänder sig till Jhermg för att få en auktoritativ teoretisk utsago härom. Enligt dennes definition blir den följande: ”Die Ruckvvirkung, welche eine rechtliche oder ökonomische Tatsache fiber ihre eigenthche, durch das Gesetz ocfer die Absicht des Handelnden oder Berechtigten gesetzte Wirkungssphäre hinaus ffir dritte Personen äussert, bezeichne ich als Reflexwirkung. Med stöd av Jhermgs definition hävdar därför Undén gentemot Sinzheimer, 23 26
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=