RB 40

• • 20. Osten Undéns Kollektivavtalet enligt gällande svensk svensk rätt (1912) Östen Undén disputerade på en avhandling omKollektivavtalet i Lund 1912. Det var ett nära nog obearbetat område vad gäller den dåtida svenska juridiska litteraturen. Blott några finlandssvenska jurister (W. Chydenius och G. Granfelt) hade några år tidigare publicerat var sm uppsats i Tidskrift för Juridiska Föreningen i Finland.' 1 Sverige fanns i övrigt den Olinska utredningen omlagstiftning rörande arbetsavtal. I övrigt var Winroths doktorsavhandling Om tjenstehjonsförhållandet enligt svensk rått den enda svenskspråkiga arbetsrättsliga avhandling av betydelse som Undén tog upp i sin källförteckning. Men Winroths avhandling var från 1878 och behandlade ett utpräglat traditionellt område inom arbetsrätten. Mellan det och Undens arbete låg i stort sett hela Sveriges omvandling till ett industrisamhälle. Tiden omkring 1910 var ju de arbetsrättsliga frågorna synnerligen aktuella och inte bara utredningsarbete hade presterats utan försök till lagstiftning hade också g)orts några år dessförinnan.’ Undéns avhandling bedömdes på det hela taget välvilligt i samband med disputationen. C. G. B|örhng ansåg visserligen att det fanns skäl för vissa anmärkningar men på det hela taget utgjorde avhandlingen ”. . . ett ganska förtjänstfullt försök att analvsera den rättsliga strukturen och effekten av det i våra dagar så vanliga, ekonomiskt och socialt betydelsefulla, men hittills alls ej j svensk lagstiftning reglerade kollektivavtalet mellan arbetsgivare och arbetare.” Trots att avhandlingen gällde ett politiskt och socialt laddat ämne hade författaren i stort sett Ivckats utforma sm framställning så att den fått ”. . . en saklig vetenskaplighets prägel.” ' Några år senare gjorde också Birger Ekeberg en i stort sett positiv bedömning av Undéns doktorsavhandling i samband med ett sakkunnigutlåtande. Undén hade tagit på sig en svår uppgift vid sin utredning av hur det förhöll sig enligt svensk rätt med frågorna kring kollektivavtalet. Han hade haft mvcket liten ledning av svensk lagstiftning eller rättspraxis på området. Visserligen fanns det anledning att rikta en del befogade anmärkningar men helhetsomdömet var ändå klart positivt: ”Såsomhelhet sett vittnar dock arbetet fördelaktigt ej blott om kunskaper och vetenskapligt intresse, utan även om kritisk skärpa och blick för rättslivets realiteter. « 4

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=