22 minskades mycket kraftigt räknat i timmar. Engelskan fick nu betydligt fler timmar på latingymnasiet än tidigare."Tyskans dominerande ställning som första främmande språk skulle sedan finnas kvar till andra världskrigets slut. Skolans språkundervisning torde i stort sett bli grundläggande för elevernas språkfärdigheter senare i livet. Särskilt företagsamma och språkbegåvade individer kan naturligtvis lära sig språk senare men för det stora flertalet är den inhämtning av språkfärdigheter som skolan förmedlar en grundläggande faktor, när det gäller möjligheterna för enskilda personer att ta del av ett lands kultur i vidaste bemärkelse. I det otryckta brevmaterial som undersökts för denna avhandling finns också omnämnt av en tysk forskare, att en svensk jurists dåliga kunskaper i det tyska språket utgjort ett allvarligt hinder för de personliga kontakterna.'’ Omvänt går det också att finna exempel på att tyska jurister med uppskattning prisar svenska kontaktpersoner för deras utmärkta tyskkunskaper.'^ Sådana konstateranden utgör en bekräftelse på vikten av goda språkkunskaper för att en person skall kunna ta aktiv del i en kulturöverföring och i ett receptionsförlopp. 1.2. Studieresor och forskningsinformation Inte bara jurister utan också andra akademiskt eller eljest högutbildade grupper i Sverige synes ha haft livliga kontakter med Tyskland under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Grupper med livliga kontakter med Tyskland var teologer, humanister, naturvetare, medicinare, ingenjörer och militärer.'^ Enligt vad som framhållits av Nils Runeby utgjorde Tyskland en förebild vid utvecklingen av formerna för den högre tekniska utbildningen i Sverige. Strävandena att höja den tekniska utbildningens vetenskapliga karaktär och därmed dess allmänna anseende i Sverige gick tillbaka på på motsvarande ansträngningar i Tyskland.’^ Före 1870-71 års krig hade Frankrike framstått somett föredöme på det militära området, även om under slutet av 1860-talet ungefär lika många svenska officerare reste till eller gick i tjänst i Tyskland som i Frankrike.'^ Tyskland komsenare att allt mer uppfattas somen förebild på det militära området. Folke Lindberg har gjort en stickprovsundersökning avseende åren 1901—03 för att utröna till vilka länder svenska officerare då ville resa för utrikestjänstgöring eller studier i andra länders krigsmakter. Han har därvid utgått från de bevarade ansökningshandlingarna i UD:s arkiv. Av dessa framgår att under de angivna åren var antalet ansökningar om resor till Tyskland cirka etthundrafemtio, till Frankrike ett sextiotal och till England ett tiotal.'^ Från 1870-talet började svenska staten att utdela resestipendier åt läroverkslärare, som ville förbättra sina kunskaper genom studier utomlands. Lindberg har också beträffande denna grupp gjort en stickprovsundersökning, uppdelad på tre olika femårsperioder, 1890-94, 1900—04 och 1910—14. Av denna framgår
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=