• • 19. Osten Undéns bildningsväg Den blivande professorn i civilrätt Östen Undén (1886-1974) började sina universitetsstudier med en fil kandexamen (1905) med nationalekonomi och statskunskap som huvudämnen och studerade sedan juridik i Lund. Han blev jur kand i januari 1910. Under sina studier blev Undén starkt politiskt intresserad. Han utvecklade sig till en av de ledande krafterna i den radikala studentföreningen D.Y.G. =De Yngre Gubbarna, där han blev ordförande 1910. Strax före utbrottet av Storstrejken 1909 anslöt sig Undén till socialdemokratiska partiet.' Efter sin disputation 1912 blev Undén docent i civilrätt i Lund och 1917-37 var han professor i civilrätt och internationell privaträtt vid Uppsala universitet. Han blev en av de tongivande socialdemokratiska politikerna och första gången konsultativt statsråd 1917 i den Edén-Brantingska koalitionsregeringen. Han var sedan bl.a. utrikesminister 1924—26 och 1945—62.“ Undéns intresse för de arbetsrättsliga frågorna vaknade tidigt. Redan 1906 publicerade han en uppsats om Det kollektiva arbetsavtalet såsom föremål för lagstiftning.^ Utformningen av en normering av de arbetsrättsliga reglerna inom industrin framstod som en brännande fråga i Sverige under denna tid — såväl i politiskt som rent juridiskt hänseende.^ När Undén började överväga att syssla med vetenskaplig juridik, blev det därför naturligt för honomatt ägna ett studium åt kollektivavtalet som rättslig företeelse. Hans val av avhandlingsämne förefaller sålunda att ha varit i hög grad medvetet. I sina memoarer påpekar han att hans intresse för arbetarrörelsen var en bidragande orsak till att han valde en studie av kollektivavtalet som avhandlingsämne.'’ Erfarenheterna från storstrejken synes också ha varit en bidragande faktor till att han kom att syssla med frågor kring arbetsrätten.^ Samtidigt var det med föga entusiasm Undén gick till verket. Andra grenar av juristens arbetsområde appellerade föga till honom, varken advokatverksamhet, domstolsarbete eller en ämbetsmannakarriär. Genomen sorts uteslutningsmetod stannade Undén därför för den vetenskapliga juridiken, även om han uttryckte tveksamhet för om denna faktiskt fanns i sinnevärlden. Undén var nära vän med en annan känd Lundaakakademiker och blivande betydande socialdemokratisk politiker Ernst Wigforss och han anförtrodde sig gärna i brev till denne om sina framtidsplaner. Han ville gärna syssla med ”. . . social lagstiftning och dylikt, som juristerna i detta land försummat fullständigt. Undén hoppades kunna studera utomlands efter sin jur kandexamen, vilket i » 7
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=